Mårtensson: En skåning längtar särskilt

De flesta längtar till våren. Vintern vi just lämnat bakom oss var ändå tämligen skonsam. Men som skåning är jag mindre rustad inför vad vintrarna bjuder på norr om Skånegränsen och längtar kanske därför extra mycket.

Hon går oss inte obemärkt förbi, fröken Vår. Som vi har längtat! Knopparna, blommorna, fåglarna. Kylan som blir värme. Mörkret blir till ljus. Livet som återvänder.

De där första dagarna som man längtat efter, då rocken, halsduken och handskarna blir för varma att ha på. De där första dagarna när man för varje dag som går upptäcker en ny knopp, en ny blomma eller ett nytt grönt blad. Jag blir lika förälskad i våren varje år.

De flesta längtar till våren. Men som skåning är jag mindre rustad inför vad vintrarna bjuder på norr om Skånegränsen och längtar kanske därför extra mycket.

Långa kalla månader

Vintern vi just lämnat bakom oss var ändå tämligen skonsam. Minns med fasa de där vintrarna för ett par år sedan. Jag bodde i Västervik då. Snön lade sig som ett täcke i november och låg i princip kvar ända till i slutet av mars. Och kallt var det, rekordet låg en bit under 20 minusgrader. Det var långa månader som aldrig ville ta slut.

Men så tittade hon fram med sina varma solstrålar och isen i Gamlebyviken var ett minne blott. Ju värre vinter, desto mer efterlängtad är våren.

Något som har blivit intimt förknippat med våren på senare år är den årliga resan som jag företar mig med en god vän. Det blir som att få en försmak av sommaren, känna vad våren i sin förlängning kommer att erbjuda i form av sol och värme.

Perfekt för avkoppling

Jag åker på en sådan där resa som numera fördömts av Expressens koluminst Lars Lindström för att vara ”en mörk era i mänsklighetens historia”. Jag vill dock be läsaren att notera att jag inte ska resa på safari för att skjuta utrotningshotade djur eller något annat obskyrt. Med ett sådant omnämnande som Lindströms ligger det ju nära till hands att tro något sådant.

Min resa går till ett all inclusive-hotell på Gran Canaria. Lindström förfasades över mängderna av mat och dryck som finns att tillgå och över hur gästerna på dessa inrättningar förhåller sig till dessa mängder mat och dryck. Och visst, alla kan ju inte bete sig. Men det är ju inte något som enbart kännetecknar all inclusive-resenärer.

För Lindström passar inte detta sätt att resa. För mig är det som handen i handsken. En vecka där man i princip inte behöver anstränga sig något nämnvärt. Jag uppskattar andra sätt att resa också, men vill man ha avkoppling är detta ypperligt.

Se till att njuta

Åter till våren och dess efterlängtade tecken – glasskioskerna och uteserveringarna är också sådana. Att ta en mjukglass på eftermiddagsfikat i glasskiosken intill jobbet. Eller att sitta mot en vägg och dricka en kopp kaffe på ett kafé i förmiddagssolen. Och varför inte ett glas kallt Chablis på Rosendahls trädgårdsrestaurang på lördagseftermiddagen efter en promenad på Djurgården.

Vad ni än företar er, njut av att fröken Vår äntligen har kommit tillbaka! Lika efterlängtad som alltid.