Attefall: Bidrag till samfund är rättvist

Syftet med statsbidragen till trossamfunden är att skapa förutsättningar för en god verksamhet. Om anslagen till idrott och kultur får miljard­belopp i stöd borde en så stor del av det civila samhället som trossamfunden utgör, kunna få ynka 90 miljoner kronor.

Varför ska jag betala för andra människors tro? Frågan ställs retoriskt av dem som ifrågasätter statens bidrag till trossamfunden.

Liberaler brukar argumentera mot bidrag överhuvud taget. Vänsterdebattörer tycker att staten styr för lite och retar sig på att vissa samfund har en annan äktenskapssyn än staten.

Vissa frikyrkliga är rädda för att trossamfunden blir beroende av regering och riksdag. Sedan har vi dem som av islamofobiska skäl ger sig på statsbidragen.

Stöd till andlig vård

Låt oss först reda ut vad de 100 miljonerna som delas ut varje år används till. SST, Nämnden för statens stöd till trossamfunden använder drygt 46 miljoner kronor i organisationsbidrag till 21 trossamfund och samverkansorgan med knappt 746 000 bidragsgrundande personer. Omkring 950 församlingar nås av stödet.

Totalt utbetalas 10 miljoner kronor i verksamhetsbidrag vilket använts av samfunden antingen för att driva teologiska högskolor och seminarier eller för att bedriva andlig vård inom sjukvården.

25 miljoner kronor utbetalas i projektbidrag i form av lokalbidrag, etableringsbidrag, utbildningsbidrag eller för säkerhetshöjande insatser. Av dessa 25 går drygt 10 till lokaler och 10 till säkerhetshöjande åtgärder.

Myndigheten SST får slutligen 10 miljoner kronor för att administrera bidragen, krisberedskapsinsatser och för att vara expertmyndighet på det religiösa området.

Studieförbund får miljarder

Syftet med statsbidragen är att skapa förutsättningar för samfund att behålla och utveckla ett eget samfundsliv och därmed främja den religiösa mångfalden i Sverige.

Att vara emot alla former av bidrag kan vara en principiell linje. Men då får man vara konsekvent.

De statliga anslagen till idrotten är cirka 1,7 miljarder kronor årligen och bidragen till kulturverksamhet ungefär 7 miljarder kronor. Även studieförbunden får miljardbelopp.

Ensidig kritik

Varför bara ge sig på trossamfunden? Är kyrkornas musikverksamhet som ett exempel mindre kulturellt viktig än när musik spelas på stadens kulturhus?

Kritik har riktats mot att drygt 10 miljoner kronor används för att stödja handikappanpassning och byggande eller renovering av gudstjänstlokaler för frikyrkor, ortodoxa kyrkor och moskéer.

Samtidigt är det ingen som gnäller på att 32 miljoner årligen delas ut till Folkets hus och parker, Bygdegårdarnas riksförbund och Våra gårdar samt deras lokaler vid nyinvesteringar och renoveringar.

Miljoner människor är engagerade i samfundens verksamhet. Bara idrottsrörelsen kan mäta sig med kyrkor och andra samfund sett till antalet medlemmar.

Tillhör civilsamhället

Under de år jag hade förtroendet att ansvara för statens relationer till trossamfunden höjde vi det statliga stödet till samfunden med 80 procent. Det handlade om rättvisa. Om anslagen till idrott och kultur för vuxna får miljard­belopp i stöd borde en så stor del av det civila samhället som trossamfunden utgör, kunna få ynka 90 miljoner kronor.

Den stora konfliktlinjen går således inte mellan dem som vill ge trossamfunden förmåner eller inte. Skiljelinjen går mellan dem som respekterar trossamfunden, ser deras värde för ett vitalt samhälle och vill att de behandlas likvärdigt jämte andra folkrörelser, kontra dem som förnekar värdet av ett vitalt religiöst liv.