Adaktusson: Kunskapen brister

Ett handlingskraftigt EU är nödvändigt för att hantera de allvarliga politiska utmaningar som Europa står inför. Få känner dock till att svenska företrädare trots högstämd retorik om begränsad maktöverföring, gång på gång röstar för ett ökat inflytande till Bryssel.

En bärande del i uppdraget som Europaparlamentariker för KD är att alltid stå för och hävda subsidiaritetsprincipen. Att beslut ska fattas på lägsta möjliga ändamålsenliga nivå innebär i praktiken att familjen och civilsamhället kommer före staten.

EU­-samarbetet är ovärderligt och ska värnas, men omotiverad överstatlighet och maktkoncentration riskerar att undergräva tilltron till det politiska beslutsfattandet.

I Kristdemokraternas Europapolitiska program talas det därför om att det europeiska samarbetet ska koncentreras till de stora och gränsöverskridande politiska utmaningarna. Det kan till exempel gälla internationell terrorism och organiserad brottslighet, utrikespolitik och mänskliga rättigheter eller miljöförstöring och klimathot.

Dålig bevakning av EU

I EU-valrörelsen 2014 sammanfattade vi detta under mottot ”Rätt agenda i Bryssel”. Mot bakgrund av detta har mina medarbetare och jag just sammanställt en rapport om hur subsidiaritetsprincipen tillämpats i vårt praktiska arbete under hösten 2015 och våren 2016.

Syftet är att redovisa de avvägningar som gjorts inför voteringar i plenum och förklara vilka ärenden jag röstat mot av subsidiaritetsskäl.

Till följd av bristande mediebevakning och journalistisk granskning är svenska väljares kunskaper om beslutsfattandet i EU minst sagt bristfälliga. Få känner till hur svenska partiföreträdare i Europaparlamentet agerar; att åtskilliga trots vallöften och högstämd retorik om begränsad makt överföring gång på gång röstar för ökat inflytande till Bryssel.

Det kan exempelvis handla om att öka EU:s budget och införa överstatlig beskattningsrätt, om kvotering och familjepolitikens utformning eller om den svenska vargjakten. Ur väljarnas perspektiv är detta djupt problematiskt och det är nödvändigt att snarast få till stånd tydligare transparens och mer omfattande debatt kring beslutsfattandet.

Bidrar till öppenhet

Här har Kristdemokraterna en viktig roll att spela, våra årliga subsidiaritetsrapporter är ett bidrag till den ökade öppenhet som krävs, men mer kan och måste göras för att återrapportera direkt till väljarna.

Ett par aktuella exempel illustrerar behovet av klarhet kring Europaparlamentets omröstningar:

  Vid den senaste omröstningsveckan i början av juli röstade majoriteten av de svenska parlamentarikerna för en rapport om åtgärder mot skatteflykt. Detta trots att rapporten innehöll förslag som samtliga riksdagspartier i Sverige avvisat i en så kallad subsidiaritetsprövning.

  Politiska företrädare som gick till val på att minska EU:s makt röstade vid samma tillfälle för Europaparlamentets inspel till EU:s långtidsbudget. Därigenom gav man sitt stöd till överstatlig beskattningsrätt och till att överskott i EU:s budget inte längre ska betalas tillbaka till medlemsländerna.

Kraft på rätt frågor

Ett handlingskraftigt EU är nödvändigt för att hantera de allvarliga politiska utmaningar som Europa står inför. Det innebär att kraften i unionssamarbetet måste satsas på rätt frågor och EU:s inflytande bli effektivare.

I dag behövs mer överstatligt samarbete när det gäller terrorbekämpning, flyktingsituationen och klimathotet, men mindre när det gäller kvotering, familjepolitik och vargjakt.

Vi kristdemokrater står för och hävdar subsidiaritetsprincipen. Det är ett löfte till väljarna, men också vårt partis recept för ett framtidsinriktat, funktionsdugligt och folkligt förankrat Europasamarbete.