Agrell: FN måste bli effektivare

Sveriges plats i FN:s säkerhets­råd måste användas på bästa möjliga sätt. Fokus borde läggas på den interna styrningen liksom en effektiv förvaltning med krav på öppenhet och transparens. Det är frågor där Sverige har hög trovärdighet och relevans.

Sveriges kampanj för att säkra en plats i FN:s säkerhetsråd har kostat. Dels i form av biståndspengar, dels i form av utrikespolitiska ställningstaganden.

Att FN-kampanjen tog fart redan i Löfvenregeringens första utrikesdeklaration var tydligt. Sveriges röst för frihet från förtryck tonades ned, Belarus glömdes bort, Dawit Isaak nämndes inte, skrivningar om Irans förtryck byttes ut mot oro om det kärntekniska programmet, Kuba blev en ö bland många andra och Palestina erkändes i hast.

Vad Sverige nu kan göra för att höja rösten för mänskliga rättigheter och frihet återstår att se. Det beror på vilka löften som getts de röstande länderna.

Kina och Ryssland förhalade

Men nu är Sverige representerat i säkerhets­rådet mellan 2017 och 2019 och då måste platsen användas på bästa möjliga sätt.

Hösten 2008 tillbringade jag som praktikant vid Sveriges FN-representation i New York. Jag följde förhandlingarna i generalförsamlingens femte utskott, det som hanterar FN:s budget och interna styr- och kontrollsystem. På senhösten körde förhandlingarna i utskottet fast.

Något hade gjort Kina, Ryssland och ett antal andra länder upprörda. Länderna begärde utfrågning efter utfrågning av sekretariatet i helt irrelevanta ärenden. Extra möten begärdes. Medlemsländerna bestämde och sekretariatet verkställde – allt material togs fram. Siffror på antalet anställda, inköp som gjorts, genomförda renoveringar på detaljnivå och så vidare.

Överskridit befogenheter

I en paus frågade jag en tysk diplomat om vad det var som pågick. Det rör sig om hämnd, svarade diplomaten. Landgrupperingen var arg för att sekretariatet hade beställt nya branddörrar under våren trots att högkvarteret skulle totalrenoveras.

Men eftersom brandskyddsmyndigheterna i New York hade krävt dugliga dörrar hade sekretariatet skaffat nya dörrar. Men utan medlemsländernas godkännande.

Enligt landgrupperingen hade sekretariatet överskridit befogenheterna och nu skulle sessionen havereras eller åtminstone kompliceras.

Saknar modern styrning

En av de största utmaningarna, vid sidan av säkerhetsrådets förlamning, tycks vara byråkratin och avsaknad av modern styrning och effektivitet. FN:s tidigare undergeneralsekreterare Inga-Britt Ahlenius som ledde den interna granskningen kunde konstatera återkommande brister.

Svensken Anders Kompass vittnesmål om hur visselblåsare straffas väcker nya frågor om FN-systemets moraliska förfall. Men det finns inget alternativ till FN.

Om Sverige nu vill förändra FN borde fokus läggas på den interna styrningen, stärkandet av mål- och resultatstyrning och effektiv förvaltning.

FN måste fungera

Det i kombination med krav på öppenhet och transparens inom FN och skydd för visselblåsare är definitivt frågor som borde sättas upp på agendan de kommande åren. Dessutom frågor där Sverige har hög trovärdighet och relevans.

Säkerhetsrådet har det utpekade ansvaret för fred och säkerhet i världen och om det ansvaret ska kunna tas måste FN-systemet fungera och för det bör Sverige nu på allvar agera.

Om FN inte blir en fungerande organisation, hur ska då FN kunna leverera fred och säkerhet i världen?