Agrell: Utmaningarna kräver starka ledare

Beskrivningen av utvecklingen av demokrati och frihet i världen är en dyster läsning. Fattigdomen tycks minska och många får det bättre. Samtidigt får färre uppleva den frihet som vi tar för given. Och mindre demokrati och frihet leder sannolikt till att ännu fler länder drabbas av krig och konflikt.

När världsledarna samlades till Millennietoppmötet år 2000 fattades historiska beslut om att minska barnadödligheten, öka tillgången till skola och halvera den absoluta fattigdomen. Att som politiker skriva under till synes ouppnåeliga mål kan anses riskabelt. Hur kan en politiker lova att halvera fattigdomen i hela världen?

Den septemberdagen i New York var troligen lika hoppfull som ödesmättad. Men kanske var det för att målen sattes på pränt som förändringen inom vissa områden tog fart. Minskad hunger. Tillgång till skola. Sedan dess har en enorm utveckling skett.

Andelen fattiga, de som lever på under 1,25 dollar per dag, har halverats på 25 år. I dag har 90 procent av världens barn tillgång till skola, och nästan lika många flickor som pojkar får börja skolan. För 25 år sedan dog 13 000 fler barn före fem års ålder, per dag, jämfört med i dag. Utmaningarna kvarstår i många delar. Men långsamt verkar det alltså röra sig i rätt riktning.

Demokrati minskar konflikter

Statistiken över världshandeln, en del av det som skapar välstånd, visar tydligt hur globaliseringen fortsätter med kraft. Handeln har fördubblats de tio gångna åren. Fortsätter det kommer troligen fattigdomen att fortsätta att minska.

Det finns vid sidan av de omtalade utmaningarna som flyktingkriserna, det pågående folkmordet i Mellanöstern och den absoluta fattigdomen också en glömd problembild. Eller en saknad länk i arbetet för att förhindra krig och därmed fattigdom. Nämligen stärkandet av demokrati och frihet.

Demokrati bidrar till att minska konflikter som annars riskerar att blåsa luften ur potentiellt välstånd. Demokrati saknades som mål i Milleniedeklarationen. Troligen eftersom en så stor del av FN:s medlemsländer inte är fria. Och troligen är det därför det saknas även i de nya mål som nu antagits av FN – de globala hållbarhetsmålen. Inte ens ett av de nya 16 målen inkluderar explicita skrivningar om demokrati.

Mindre frihet i världen

Beskrivningen av hur utvecklingen ser ut när det gäller demokrati och frihet i världen är en dyster läsning. Freedom House konstaterade nyligen i sin rapport för 2016 att friheten i världens länder har minskat varje år de tio gångna åren. Yttrandefriheten och respekten för rättstatsprinciperna är under attack. I dag definieras 36 procent av världens länder som ofria och 24 procent som bara delvis fria, men bara 40 procent av världens länder är fria.

Vi behöver politiker som kan leda, uttrycka ambitioner och sätta mål om förändring och förbättring. Som vill lösa problem och möta utmaningar. Inte bara tala om dem som olösliga och kaosartade. Men när fokus ställs på att lösa vissa problem riskeras också andra problem att förbises.

Fattigdomen tycks minska, många får det bättre. Samtidigt får färre uppleva den frihet som vi tar för given. Och mindre demokrati och frihet leder sannolikt till att ännu fler länder drabbas av krig och konflikt och att människor kastas ut i fattigdom och hunger. Då går de senaste årens framgångar med minskad fattigdom om intet. Det fodrar politiker med förslag på lösningar och med förmåga att hålla två saker i huvudet samtidigt.