Attefall: Dra lärdom av Trumps framgång

Splittringen i ett land, kulturellt och ekonomiskt, måste tas på största allvar. Levererar politiken inte beslut så att människor känner att deras vardagsproblem uppmärksammas och löses slår det brutalt tillbaka.

Människor vid presidentvalet i New York tystnade. På storbildsskärmen steg den nyvalde presidenten fram och höll sitt segertal. Stunden var historisk, och magisk. Tårar började trilla på människor som stod där.

Presidenten sa att framtiden var ljus för USA och att en ny ton skulle anslås i amerikansk politik. En ny era hade börjat. Det var för åtta år sedan. Jag kunde på plats i USA se och känna den stämning som valet av Barack Obama skapade.

En pojke fick frågan av sin lärare om vad valet av Barack Obama innebar. Svaret var symboliskt och gripande. Den mörkhyade skolgrabben sa: ”Det innebär att även sådana som jag kan bli president i USA”

Samarbetet i fokus

Bakgrunden till det hopp som valet av Obama väckte var den djupa finanskris som drabbat västvärlden, terrorattacken mot World Trade Center och kriget i Irak. Valet skulle skapa en ny samarbetskultur i Washington.

Den bakgrunden måste vi förstå och att många människor är besvikna i dag. Ekonomin går visserligen åt rätt håll men oerhört många har inte fått del av uppgången. Miljoner hushåll har sett sina inkomster sjunka.

Det välbetalda industrijobbet har slagits ut och i stället erbjuds jobb på McDonalds och Walmart till minimilön. Kongressens handlingsförlamning har gjort människor frustrerade. Misstron till etablissemanget är monumental.

Politiken måste leverera

Lärdomarna är två: Först vikten av att sköta ekonomin. Därefter vikten av att det politiska systemet förmår leverera. Åtta år med Obama har inte infriat de stora förväntningar som skapades och inte mött vanliga löntagares frustration över att de rika fått det allt bättre medan deras egen ekonomi backat eller stagnerat.

Precis dessa mekanismer skapade grogrund för Hitler i 1930-talets Tyskland och ger liknande strömningar i södra Europa medvind. Lägg därtill Demokraternas ambition att attrahera yngre, välutbildade storstadsbor samtidigt som partiets ledning glömt arbetare och vanligt folk utanför storstäderna. Demokraterna är som starkast i de större städerna, främst på öst- och västkusten.

Men i mer rurala delar av landet sopade Trump banan med dem. Lågavlönade, lågutbildade och arbetare satsade på en miljardär som Trump istället för på det parti som säger sig stå löntagarna närmast.

Samma tendenser i Sverige

Tendenserna är desamma i Europa, Brexit är ett exempel. Men även i svenska Socialdemokraternas allt svagare förankring hos industriarbetare och lågavlönade, liksom Sverigedemokraternas framgång samt skillnaden i hur man röstar i storstäder och ute i landet.

Efter Trumps framgångar kommer många politiker försöka kopiera hans retorik, populism, enkla lösningar och etablissemangskritik. Men hur ska seriösa politiker dra lärdom och kanalisera missnöjet konstruktivt?

För det första: Splittringen i ett land, kulturellt och ekonomiskt, måste tas på största allvar. För det andra: Levererar politiken inte beslut så att människor känner att deras vardagsproblem uppmärksammas och löses slår det brutalt tillbaka.

Här har oppositionen nästan ett lika stort ansvar som regeringen. För det tredje: Den kulturella och geografiska likriktning som präglar media, offentlig förvaltning och politik måste brytas. Rekryteringen måste ske bredare än i dag. Här har alla ett stort ansvar, inte minst i nomineringstider. Annars har vi även i Sverige snart en Trump på statsministerstolen.