Dags för mänskliga rättigheter för äldre

Den svenska äldreomsorgens mål är högt ställda. Ledorden är: Trygghet, respekt och inflytande. Men vad är medlen för att uppnå dem? Varför hjälper vi inte de äldre utifrån deras egna behov?

Hur skapas åsikter kring innehållet i äldrepolitiken? Frågan är ständigt aktuell genom oroande signaler om vad som händer – eller  inte händer – i dagens äldrevärld.

En allt större del av befolkningen är idag äldre. En halv miljon personer i Sverige är över 80 år. Därför behövs mer kunskap om åldrandet och dess utmaningar.

Under de senaste årtiondena har äldre människors sociala situation starkt förändrats. De som avslutar sina yrkesliv går in i ett rörligare liv än tidigare.

Äldre kan och vill

Politiker talar ofta om ”de äldre” som en homogen massa, vilket innebär en statisk syn på äldre. När små barn uttrycker glädje över: ”Jag vill, jag kan själv”, då gläds vi med dem och hjälper dem där det behövs.

Men när äldre människor uttrycker: ”Jag vill, jag kan mycket själv, men behöver stöd och hjälp med en del”, då tar vi över hela jobbet.

I dag förmedlar en biståndsbedömare ett fastställt utbud av tjänster. Varför hjälper vi dem inte där det behövs?

Varför omyndigförklaras äldre och fråntas mänskliga rättigheter till självbestämmande när de egentligen kan mer? Är det inte så att människan även nu behöver stimulans för att kunna?

Nya yrkesroller behövs

Enligt Europarådets sociala stadga är vi skyldiga att ”möjliggöra för äldre att så länge som möjligt förbli fullvärdiga samhällsmedlemmar” genom att bland annat tillhandahålla lämpliga resurser så att de kan leva ett värdigt liv och att spela en aktiv roll i det offentliga, det sociala och det kulturella livet.

Och enligt WHO behöver hela samhället en åldersanpassning för att bättre ta till vara och därmed bevara äldres funktioner och kapacitet.

Håkan Jönson och Tove Harnett, forskare vid Socialhögskolan, gav 2015 ut boken: ”Socialt arbete med äldre” där de tar upp behovet av stöd och hjälp till äldre där olika sociala problem som ofta drabbar denna grupp, behandlas.

Ny kompetens nödvändig

Nya yrkesroller behövs med kompetens om de äldres livsloppsperspektiv. Man behöver utveckla coaching så att äldre tränas i att tro på sig själv och sina möjligheter och förändra vårdcentralerna så att också en mottagning med gerontologisk – geriatrisk kompetens finns.

Den svenska äldreomsorgens mål är högt ställda med ledord som: trygghet, respekt och inflytande. Men vad är medlen för att uppnå dem?

När Ädelreformen genomfördes 1992 insåg några visionärer inom det kristdemokratiska partiet att äldre borde få möjligheten att förstärka partiets äldrepolitik. Seniorförbundets mål vid starten 1992 var bland annat:

• Att vara en progressiv del av den stora växande äldregruppen i partiet.

• Vara observanta på och peka på frågor rörande äldre både i partiet och i samhället i allmänhet.

• Dela vår erfarenhet och kunskap i frågor som berör de äldre.

• Påverka nomineringen av äldre till beslutande församlingar i riksdag, landsting och kommuner.

Vi har agerat

Som seniorer har vi tänkt, talat, skrivit och lagt motioner i ämnet. Men tyvärr är ofta bruset runt omkring starkare än rösterna från verklig­hetens äldrefolk, och förslag till nya framsteg för äldre har försvagats av tal om olika hinder.

Sverige har skrivit under FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Barnkonventionen ska snart bli svensk lag.

Nog är det dags – och borde vara en kristdemokratisk profilfråga – att tillsammans med Seniorförbundet påbörja arbetet med Mänskliga rättigheter för äldre.