Disciplin gör eleverna trygga

I Internationella engelska skolan är disciplin inget negativt ord. Det innebär respekt, kärlek, ordning och studiero. Och ger goda resultat.

Filosofen Jean-Jaques Rousseaus syn på barnuppfostran är inget för Barbara Bergström, grundare av Internationella engelska skolan, IES, i Sverige. 1700-tals­filosofen ansåg att barn, i alla fall pojkar, skulle uppfostras med så lite påverkan av vuxenvärlden som möjligt.

– Sverige är ett civiliserat sam­hälle och vi ska uppfostra kommande generationer in i det samhället, slår Barbara Bergström fast.

Hon tycker att det är ett problem i Sverige i dag att vi i för stor utsträckning har anammat en rousseausk syn på barnen, att de ska uppfostra sig själva. Hon kallar den hållning som tillämpas i IES för ”tough love” vilket innebär kärlek, respekt och att sätta gränser.

Barbara Bergström är från USA men kom som ung till Sverige och började så småningom, efter åren hemma med små barn, att arbeta som lärare. Under första halvan av 1980-talet bodde hon åter i USA, i Oregon där hennes dåvarande man hade en period som forskare. När familjen kom åter till Sverige 1986 fick Barbara lärarjobb i Stockholms stad.

– I den kommunala skola där jag var lärare i naturvetenskap fick jag den bästa läxa om skolledarskap jag kunde ha genomgått. Då lärde jag mig en massa saker som jag lovade mig själv att jag aldrig skulle göra själv som skolledare, säger hon.

Startade utan kapital

År 1992 blev det tillåtet att starta friskolor i Sverige och året därpå öppnade Barbara Bergström sin första Internationella engelska skola: i Stockholm. I dag finns det 30 skolor; 29 grundskolor och ett gymnasium, och fler är på gång, bland annat tre i Spanien. Det finns även en IES i England.

– När jag ansökte om att få starta friskola var det en politiker som sa: Vem tror du att du är, du är ju inte ens svensk? Det glömmer jag aldrig, säger hon.

Barbara Bergström startade sin första skola utan att egentligen ha något kapital. För att skapa en fin­ansiell marginal i företaget tog hon inte ut någon lön första året. Hon ringde runt till banker och andra företag och bad om begagnade möbler och datorer, så att skolan kunde inredas.

Efter 23 år är IES mäkta populär, med 21 500 elever, över 2 000 anställda och mer än 100 000 barn i kö. På nationella prov i svenska, engelska och matematik ligger IES i topp, med bättre resultat än snittet för både kommunala skolor och friskolor.

Rektorn har viktig roll

Vad är det då Barbara Bergström fick med sig för lärdomar från tiden i svensk skola? Det första hon nämner är rektorns roll. I den svenska skolan uppfattade hon rektorn som en icke närvarande person.

– Rektorn visade sig vid högtidliga tillfällen, annars såg man inte till honom eller henne. Lärarna saknade stöd från rektorn, och gör det fortfarande i många svenska skolor. Ett tydligt och närvarande ledarskap är avgörande för en skola. Det belägger nu även ny forskning. Elever och lärare ska veta vem rektorn är, och de ska alltid kunna komma till rektorn när de behöver.

Internationella engelska skolan bärs av en mycket tydlig värdegrund, med kunskap i centrum, ordning som förutsättning och budskapet att skolan är en arbetsplats. Alla lärare måste dra åt samma håll. Då krävs det en stark ledare, slår Barbara Bergström fast.

– Det är en utmaning att hitta bra rektorer, säger hon också, och deltar fortfarande efter 23 år i varje rekrytering.

Internationell prägel

Både rektorer och lärare kommer från jordens alla hörn, inklusive Sverige. IES har för närvarande cirka 700 lärare från andra länder, främst Kanada, Storbritannien och USA. Man har nyligen börjat med en stor rekrytering av lärare även från Sydafrika.

– Du får ursäkta, men blir det för många svenskar så blir det lätt en ”svensk” skola. Då talar man svenska i korridorer och på möten. Det blir inte heller samma energi i byggnaden som med lärare från olika länder. Så vill vi inte ha det. Det här är en internationell skola. Här talar man engelska fritt, säger Barbara Bergström

IES följer svensk läroplan och undervisningen sker huvudsakligen på engelska, utom förstås i svenska och delvis i samhällsorientering. Barbara Bergström säger att det även är en utmaning att få erfarna svenska lärare, det är brist på sådana, och framför allt brist på lärare i svenska. Många lärare i svenska arbetar i dag inom SFI-undervisningen.

– De svenska lärarna måste inte kunna tala engelska flytande när de börjar hos oss, säger hon. I vår skolmiljö utvecklar de raskt sin engelska.

För närvarande har skolan kontakt med Finland för att försöka rekrytera svenskalärare med finlandsvenska som modersmål.

Ordning och reda avgörande

Vad innebär då ”tough love” i praktiken? Ordning och reda, lugn, ro och trygghet skulle man kunna sammanfatta det.

Barbara Bergström säger att främsta orsaken till att svenska elever presterar dåligt i Pisaundersökningar är just bristen på detta. Utan lugn och ordning blir eleverna otrygga och otrygga elever har svårt för att lära sig något. Arbetsminnet måste också kunna ostört fokusera på uppgiften för att lärande ska kunna ske. Varje störmoment bryter koncentrationen.

– Det börjar redan på morgonen då rektor eller biträdande rektor hälsar alla elever välkomna, berättar hon. Sedan ställer alla elever upp i rad utanför klassrummet.

– I lugn och ro. Som jag brukar säga: ”Then you don’t rush into the classroom like a herd of wild buffa­los”, säger Barbara Bergström.

Mobiler tillåts inte

Eleverna står vid sina bänkar tills läraren säger att det är dags att sätta sig. Och då börjar lektionen.

– Och, säger hon bestämt. Inga mobiltelefoner. Inte ens på rasterna. Det fungerar inte. Det blir för många avbrott och störningsmoment. Och då far inlärningen ut genom fönstret.

Detsamma med datoranvändning. Datorer står på vagnar som rullas fram när de ska användas i skolarbetet.

– Det är viktigt att eleverna lär sig hantera penna och papper också, säger Barbara Bergström.

– Och det är viktigt med de små detaljerna, som tillsammans signalerar att skolan är en ordnad arbetsplats, med vuxenauktoritet och inriktad på kunskap. Alla våra lärare ska av eleverna tilltalas med ”Mr” och ”Ms” eller ”Mrs” plus efter­namn. Det markerar respekt och de är elevernas lärare och mentorer, inte deras ”kompisar”.

Nära kontakt med hemmet

Att ha en regelbunden och nära kontakt med föräldrarna är också ett signum för IES. Läraren är mentor för 15 elever och ska ha en personlig kontakt med hemmet var tredje vecka. På så sätt lär föräldrar och lärare känna varandra och det blir ingen stor sak när man får samtal från skolan.

– Många människor, även politiker, tror att skolans goda resultat beror på att vi väljer våra elever, kanske utifrån tester.

Men IES har ett strikt kösystem, där förtur endast kan ges för syskon.

– När vi planerar en ny skola skickar vi brev till alla i området och vem som helst får ställa sig i kö, Och IES tar naturligtvis inte ut några avgifter. Vi har förstås också elever med särskilda behov som får extra stöd, och vi har stödundervisning, och läxhjälp efter skolan. Det har vi haft i alla 23 år, säger Barbara Bergström.

Hotades av stängning

Eleverna får betyg fyra gånger om året, från årskurs sex. Det var tidigare inte tillåtet i Sverige, då man satte betyg först i åttonde klass. Barbara Bergström berättar att hennes skola hotades av stängning för att man satte betyg från sjätte klass när det fortfarande inte var tillåtet.

– Men jag gjorde den bedömningen att man måste kunna följa eleverna, veta hur de ligger till och åtgärda brister så tidigt som möjligt.

En viktig inställning som präglar IES är att alla barn, oavsett social tillhörighet, kan nå framgång i studierna. Skolan visar höga akademiska förväntningar på alla barn.

– Våra skolor ligger inte i de finaste områdena, om man säger så, säger Barbara Bergström, som också hävdar att skolan med sin tydliga struktur har ”räddat många liv”. Att skolan har fått in stökiga barn på ”rätt väg” i livet och gett en trygg miljö för många som i andra skolor utsattes för mobbning av gäng.

Ingen elev särbehandlas

Det kan finnas 40 olika nationaliteter på en och samma engelska skola. Med så många olika nationaliteter, religioner och kulturer representerade, hur arbetar skolan för att integrera alla?

– Vi behandlar alla lika. Det finns ingen särbehandling. Alla måste delta i gymnastik och simundervisning, och i samlevnads- och sexualkunskap. Det berättar vi från första början. Det står ju föräldrarna fritt att vända sig till en annan skola om de inte vill ha det så.

Den tydliga strukturen för alla, ”så hör gör vi här”, betyder nog allra mest för att räta upp en del pojkar i tonåren, berättar Barbara Bergström.

En sak som IES är känd för är att man satsar särskilt på måltiderna. Barbara är vegetarian, och vikten av näringsrika skolluncher, trevligt serverade, fanns med i hennes koncept från början.

– Vi vill att eleverna, som ibland har en timmes resväg eller mer, ska få bra mat. Det finns alltid grön­saker, och kött, fisk och vegetariskt att välja på, säger Barbara Bergström.

Kritik från språkvetare

För några år sedan var det en språkvetare som ansåg att det var fel att barn med annat modersmål än svenska skulle gå i en engelsk­språkig skola. Det var istället viktigast att lära sig svenska ordentligt.

– Jag har haft många debatter om det. Vi prioriterar svenska språket, och vi prioriterar engelska språket. Vi lever i Sverige och eleverna ska känna sig hemma i Sverige men att fullt behärska engelska språket är i dag nyckeln till världen.

– Hjärnan är inte begränsad till ett språk; tvärtom berikar associationsbanorna varandra. Våra elever blir fullt dubbelspråkiga, inte halvspråkiga.

Disciplin – ett ledord

– Jag använder gärna ordet disciplin och jag vill att alla anställda ska göra det. Inte göra omskrivningar. Disciplin är nödvändigt och grundläggande. Disciplin betyder att man respekterar varandra, att det finns en tydlig ordning och riktning i skolan. Men man kan inte bara tala om respekt, man måste leva efter det också, säger Barbara Bergström.

Besöker man en av hennes skolor slås man också av den anglosaxiska artighet som präglar kontakten mellan elever och lärare. Har Barbara Bergström då något råd till politikerna? Hur ska den svenska skolan bli bättre?

– De måste se verkligheten, inte gräva ned sig i politiska övertygelser. De är välkomna till en av mina skolor för att se hur vi arbetar. Det fundamentala problemet för svensk skola, som OECD också visat, är slappheten, bristen på vuxna som vägar stå upp och visa samlad auktoritet.

– Utan att man gör upp med Rousseau, och de synsätt i hans anda som ännu dominerar myndigheter och lärarutbildningar, hjälper politiska beslut om skolan föga, säger Barbara Bergström.