Historien om Poletik

Hösten 2014 befinner sig Kristdemokraterna i opposition efter åtta år som regeringsparti. Valresultatet är det näst sämsta partiet fått sedan det tog plats i riksdagen 1991. Tanken på det som skulle bli Poletik föddes efter detta.

Det går även dåligt för den partiägda tidningen Kristdemokraten. Frågan om tidningens framtid diskuteras i partistyrelsen. Som grund finns en promemoria som tagits fram av Dag Elfström, tidigare tjänsteman på Kristdemokraternas riksdagskansli. Han har fått i uppgift att noga undersöka alternativen.

I idéinstitutet Civitas har det till och från funnits en tanke om att göra något nytt av tidningen Kristdemokraten. I denna stiftelse finns tre personer som tidigare arbetat på Kristdemokraten. Marcus Jonsson, tidigare journalist på tidningen samt Henrik G Ehrenberg, tidigare chefredaktör, utgår denna höst från dessa tankar.

Marcus Jonsson sätter sig en kväll och börjar skriva. Det blir fem A4-sidor.

– Jag har alltid varit fascinerad av tidningar och såg framför mig hur man skulle kunna göra en ny sorts tidning, berättar han.

Han hade fått en idé utifrån regelverket för presstödet. Det ges till två olika sorters tidningar. Antingen till en publikation av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller till en med allmänpolitisk opinionsbildning som sin primära uppgift.

– Det andra förslaget öppnade en dörr till nya förutsättningar. I den digitala utvecklingen med blixtsnabb nyhetsförmedling går det inte att upplevas som en relevant nyhetstidning om man har utgivning en gång i veckan. Absolut inte om tidningen dessutom skickas med B-post, vilket var fallet med Kristdemokraten, säger Jonsson.

Han presenterar sina tankar för Ehrenberg som gör några tillägg innan han i sin tur informerar Stefan Attefall, ledamot av partistyrelsen och med en bakgrund som chefredaktör för Kristdemokraten under två perioder.

Ehrenberg träffar även Elfström som i sin rapport tar med sig förslagen från Jonsson och Ehrenberg. Partistyrelsen bestämmer sig för att gå på förslaget att ändra inriktning på Kristdemokraten och göra en ny sorts tidning med ett nytt namn.

Stefan Attefall, hur tänkte du när du fick se underlaget för det som kom att bli magasinet Poletik?

– Jag hade under en tid känt ett växande behov av ett rejält omtag av tidningen. De ideér som framfördes av Henrik och Marcus hade en inriktning som jag trodde skulle kunna innebära en rejäl nystart för tidningen.

Tidningen hade dragits med problem under en längre tid, vilka?

– Tidningens problem var, som alla papperstidningars, sjunkande prenumerationsupplaga och därmed sämre ekonomi. Men än värre var att tidningen kändes mindre och mindre intressant och spelade en allt mindre roll i rörelsen.

Vilka faktorer talade för att den nya tidningen skulle fungera bättre?

– Idén var att med en tidning som var mer fördjupande, mer förklarande, mer opinionsbildande och hade en bättre layout, så skulle upplagan kunna vända uppåt och vi skulle hamna i en positiv spiral, istället för den negativa.

– När Marcus Jonsson var villig att leda tidningen trodde jag att möjligheterna var goda att kunna göra en rejäl nystart.

Vad fick dig och övriga partistyrelsen att tro på den nya produkten?

– Ska man lyckas måste man göra en tydlig nystart, både när det gäller människor i ledningen och med layout och innehåll. Vi ville också med en ny ton i marknadsföringen: skapa en positiv känsla kring tidningen.

–  Vi ville komma bort från den krisstämpel som tidningen fått under många års kamp med upplagan. Samtidigt ska man ha respekt för att det tar tid för läsarna att lära känna en ny produkt.

Du har i en tidigare intervju sagt att ”med facit i hand skulle man ha behövt göra den förändring som Poletik innebar tidigare”. Varför då?

– Det tar tid för läsarna att lära känna en ny tidning. Det tar också tid att göra om en tidning och vi kom inte igång förrän hösten 2015 vilket gjorde att upplagan och ekonomin hann försämras ytterligare innan den nya tidningen var igång. Hade den förändring vi gjorde genomförts för några år sedan hade förutsättningarna för att lyckas varit betydligt större.

Varför skedde omläggningen inte tidigare än år 2015?

– Vi som då satt i partistyrelsen får ta på oss ansvaret för att vi inte agerade i tid. Men fokus i en partiledning ligger i första hand på politikens innehåll och regeringsarbetet, förberedelse av valrörelse och alla mer akuta frågor som finns på bordet. Sedan är detta med tidningsverksamhet svårt och kräver eftertanke och engagemang.

Hade det förts samtal i partistyrelsen om behovet av en omgörning även tidigare än hösten 2014?

– Tidningens ekonomi, upplaga och strategi har då och då varit uppe för diskussion och förändringar. Man har gjort besparingar och andra aktiviteter har genomförts. Men det var först 2015 som det fanns underlag för en rejäl nystart.