Hoff: Ungdomens minnen styr oss

Tänk vad avgörande det är vad vi läser och lyssnar på under de där tongivande åren av våra liv. Visst uppskattar man även som vuxen en riktigt bra roman, men det är nog sällan som den får en motsvarande påverkan på vår tankevärld och livssyn.

Varje gång jag passerar den gamla biografen Draken vid Fridhemsplan fylls jag av tacksamhet till Jan Stenbeck, storföretagaren som bröt statens monopol på både mobiltelefoni och tv. Vilken fantastiskt visionär och orädd människa han måste ha varit. Det är – lite ironiskt kanske – en SVT-dokumentär som lärt mig att det var just på Draken som den legendariska bolagsstämman hölls då Stenbeck slugt tog makten över Kinnevik.

Under lediga vinterdagar med bister kyla utanför knuten finns det få saker som slår en intressant dokumentärfilm.

Tidiga minnen fascinerar

I genren smala musikdokumentärer är BBC helt ohotade på tronen. I otaliga filmer bereds mer eller mindre kända rockrävar, oftast bedagade gentlemän, näst intill obegränsad tid för att berätta om sin guldålder: den där speciella turnén, eller albumet, eller låten som sägs ha skakat om en hel generation. Vem hade kunnat tro att det där hitriffet kom till av en ren slump. 

Det legendariska fotot på skivomslaget från 1968 togs av basistens femåriga dotter. Det är rocknostalgikernas afton, en kväll för de redan inbitna. Vi andra hör uppenbart inte till målgruppen.

Visst är det lite gripande att vi människor är funtade så att just vår ungdomstid, och berättelser som förstärker våra egna upplevelser och minnen, framstår som så oerhört intressanta för oss. Det sägs att små barn upplever sig själva som universums mitt, och att trotsåldern skulle vara en följd av upptäckten att allt inte kretsar kring dem.

Men frågan är om vi någonsin helt växer ur det tankemönstret. De flesta av oss älskar ju att frossa i bilder, berättelser och toner där vi känner igen oss. Sådant som bekräftar att just våra upplevelser, just vår lilla stund på jorden, har betytt någonting.

Vi är alla gamla rockrävar

Gör följande tankeexperiment: om du från och med nu och för resten av livet endast fick lyssna på musik från ett enda utgivningsår, vilket skulle du välja?

Gissningsvis ett av dina ungdomsår. Kanske till och med ett av de där tidiga och omvälvande tonåren då varje bok man läste och varje skiva man köpte kunde ge en nya referensramar att mäta precis allting mot, kunde ställa hela ens värld på ända.

Tänk vad avgörande det är vad vi läser och lyssnar på under just de där tongivande åren av våra liv! Visst uppskattar man även som vuxen en riktigt bra roman, men det är nog sällan som den får en motsvarande påverkan på vår tankevärld och livssyn.

Och det är nog få av oss som skulle tacka nej om BBC ringde och ville höra vad vi tyckte om just det där albumet eller den där boken som påverkat oss mer än någon annan kulturupplevelse i livet. På det viset är vi alla, vare sig vi gillar det eller inte, ett slags gamla rockrävar, som var och en spelar huvudrollen i vår egen livsviktiga historia.