Högteknologins gigant

I Israel arbetar den högsta andelen internationella journalister per invånare i världen. Ändå ges få rapporter om landets betydelse när det gäller forskning, uppfinningar och teknik. En bojkott av israeliska produkter slår mer mot världen än mot Israel.

Fler än en av fyra av alla biotekniska lösningar som används i dag har utvecklats i Israel. Många av dessa innovationer ingår i de viktigaste behandlingarna av några av världens svåraste sjukdomar.

Det handlar om patent som har utvecklats på israeliska institutioner som Hebrew University eller Weizmann Institute av behandling av cancer, hjärt­problem, Alzheimers och många fler sjukdomar.

Årets tillväxt i Israel förväntas också vara högre än tillväxten i såväl USA som EU. Bakom den goda ekonomin finns flera nystartade högteknologiska företag.

En total bojkott av Israel, som vissa förespråkar, och den kunskap och teknologi som kommer därifrån skulle vara förödande för resten av världen. Israels bidrag inom exempelvis vattenteknologi är oundgängliga för länder vars vattenförsörjning hotas av torka eller snabbt växande befolkningar.

Experter pekar ut den allmänna värnplikten och den höga invandringen som förklaring till en kultur som gynnar entreprenörskap.

Många bevakar landet

Israels befolkning uppgår i dag till strax över 8,5 miljoner på en yta lite mindre än Smålands. Trots sin litenhet till ytan och befolkningsmängd finns emellertid i Israel inte bara en hög andel nobelpristagare per capita utan även den högsta andelen internationella journalister per capita i världen.

Nyhetsbyrån AP har exempelvis fler anställda som befinner sig i Jerusalem än man har i hela Kina, världens folkrikaste land, och också fler än man har i alla de femtiotal länder i Afrika söder om Sahara – tillsammans.

Det är representativt för journalistbranschen som helhet, enligt journalisten Matti Friedman, som 2006–2011 rapporterade för just AP i Israel. Föga förvånande står därför Israel ständigt i fokus i den internationella nyhetsrapporteringen.

Stort fokus på konflikten

Men trots att landet har en av världens snabbast växande ekonomier och är ledande inom flera forskningsområden är den intensiva bevakningen nästan enbart inriktad på konflikten mellan Israel och palestinierna.

Det leder till att många nyhetskonsumenter världen över enbart förknippar Israel med krig och terrorism. Massmedias intresse för konflikten står inte i proportion till dess intensitet.

Det syriska inbördeskrigets första två år krävde exempelvis fler dödsoffer än alla krig och intifador som Israel har genomlidit sedan landet utrop­ade självständighet år 1948.

Uppmanar till bojkott

Men eftersom nästan varje döds­offer i konflikten mellan Israel och palestinierna uppmärksammas i den inter­nationella nyhets­rapporteringen skapas intrycket av att den är mer dödlig än vad som är fallet.

Den alarmism som går hand i hand med okunskapen har visat sig vara en mycket näringsrik mylla för den så kallade BDS-rörelsen som förespråkar bojkott och sanktioner mot Israel, samt uppmanar företag att sluta investera i israeliska företag.

Rörelsen grundades år 2005 och utformades utifrån kampanjen mot apartheidregimen i Sydafrika som inleddes på 1960-talet. Den utmålar Israel som en skurkstat vars överträdelser är värre än något annat lands överträdelser.

Bidrar i Syrienkrisen

Den strida strömmen av nyhetsrapporter och reportage från Israel kan av den oinsatte tolkas som en bekräftelse på denna svartmålning, trots att orättvisorna är mer akuta på många andra håll i världen.

När det gäller en av världens just nu största oroshärdar, kriget i Syrien, bidrar Israel bidrar stöd, kirurgi och sjukhusvård till flyktingar.

Trots att BDS-rörelsen har haft flera uppmärksammade framgångar i form av artister som har avbokat sina konserter i Israel har utländska investeringar i israeliska företag mer än trefaldigats sedan rörelsen grundades.

Många nya start-ups

År 2017 väntas tillväxten i Israel stiga till tre procent. En viktig orsak till detta är det stora antalet så kallade start-ups (nystartade högteknologiska företag) som finns i landet. I absoluta tal har USA ett övertag vad gäller antalet start-ups, men räknat per capita är Israel världsledande.

Detta fenomen beskrivs av Dan Senor och Saul Singer i den internationellt bästsäljande boken Start-Up Nation. De båda författarna menar att dels har den allmänna värnplikten, dels den höga invandringen skapat en unik kultur i Israel som gynnar entreprenörskap.

Värnplikten ger ledarskaps- och arbetslagstalanger, samtidigt som den lär ut målmedvetenhet och en förmåga att improvisera.

Risktagande viktig egenskap

En genomsnittlig 25-årig israel har därför ett stort övertag jämfört med sina jämnåriga i andra länder. Invandringens roll har enligt Senor och Singer att göra med att invandring går hand i hand med risktagande.

Att flytta från ett land till ett annat innebär ju en enorm risk och modet att ta risker är en egenskap som krävs av entreprenörer och är central för att ett företag ska lyckas.

Eftersom en majoritet av befolkningen i Israel utgörs av första, andra och tredje generationens invandrare utgör risktagande en del av kulturen, vilket i sin tur gynnar entreprenörskap. Det är denna målmedvetna, improviserande och risktagande kultur som omfattas av begreppet ”start-up nation”.

Söker specialister

Israels unika kultur alstrar inte bara nya företagsidéer utan lockar också till sig etablerade högteknologiska företag från utlandet som söker kvalificerad arbetskraft. Detta började redan år 1964 när Motorola som första utländska företag etablerade en forsknings- och utvecklings­avdelning i Israel.

Utvecklingen tog fart på riktigt i början av 1990-talet, dels tack vare massinvandringen av välutbildad arbetskraft från det sammanfallande Sovjetunionen, dels tack vare fredsprocessen mellan Israel och PLO, som bidrog till att branschen började uppmärksammas internationellt och locka till sig nya investerare.

I dag har omkring 60 internationella högteknologiska företag forsknings- och utvecklingsavdelningar i landet med sammanlagt över 35 000 anställda. Den höga koncentrationen av entreprenörer, investerare och internationella storföretag överträffas bara av Silicon Valley i USA.

Vill inte diskutera

Över 100 israeliska företag är i dag noterade på den amerikanska teknikbörsen Nasdaq, vilket är mer än något land i Europa bidragit med.

När nyhetsbyrån Bloomberg nyligen ringde runt till 30 olika investeringsfonder för att fråga om BDS-rörelsen har påverkat deras investeringsval var det dock bara två av fonderna som var villiga att diskutera saken.

Övriga fonder visade inga tecken på att undvika att investera i israeliska företag, men frågan är så känslig att man i möjligaste mån vill undvika ämnet.

Uppskattar avkastningen

En av fondernas representanter som gick med på att låta sig intervjuas uppgav att det ideologiska motståndet mot Israel främst märks i norra Europa, medan övriga aktörer framför allt är intresserade av att investera i företag med goda avkastningsutsikter.

BDS-rörelsen får stor uppmärksamhet i Sverige varje gång en livsmedelsaffär väljer att inte sälja israeliska jaffaapelsiner men jordbrukssektorn spelar alltså ingen framträdande roll i den israeliska ekonomin i dag och utgör bara 2,6 procent av landets BNP.

Att konsekvent bojkotta denna sektor är dock näst intill omöjligt.

Hawking behövde hjälpen

Detta illustrerades när den världsberömde vetenskapsmannen Stephen Hawking i maj 2013 uppgav att han tänkte bojkotta en internationell forskningskonferens förlagd till Israel.

Det dröjde inte länge förrän kritiker påpekade att den dator som den gravt funktionsnedsatte Stephen Hawking använder för att kommunicera med sin omgivning har flera komponenter som är utvecklade i just Israel.

Exemplet visar att den som främst skulle drabbas av en total bojkott inte är Israel, utan snarare den som förespråkar bojkotten.

Teknik mot terrorism

Ett annat område där israelisk erfarenhet och expertis är ovärderlig i dag är terroristbekämpningen. Det Tel Aviv-baserade företaget Faception har till exempel utvecklat en mjukvara som analyserar människors ansiktsuttryck för att identifiera misstänkta terrorister.

Även om det återstår att se om produkten är effektiv och rättssäker vore det ytterst märkligt om länder i Europa som står inför kraftigt ökande terroristhot inte skulle intressera sig för tekniken bara för att det rör sig om ett israeliskt företag.

Det misstaget begicks förra året av Frankrike när ett israeliskt företag erbjöd landets säkerhetstjänst att köpa in en mjukvara som identifierar avvikande beteenden via övervakningskameror och därigenom skulle kunna spåra misstänkta terrorister.

Allvarliga konsekvenser

Trots att polis och säkerhetspersonal visade stort intresse för produkten förhindrades upphandlingen av landets politiska ledning, med motiveringen att man inte ville gynna ett israeliskt företag.

I efterhand är det förstås omöjligt att veta om terroristattackerna i Paris i november förra året hade kunnat avvärjas med hjälp av den israeliska mjukvaran.

Men det är ändå tydligt att händelsen utgör ett exempel på hur hänsyn till BDS kan fördunkla den egna själv­bevarelsedriften, trots att följderna är potentiellt katastrofala.