Kartlägg hoten mot kristna asylsökande

Ingen vill ha ett samhälle där människor förföljs utifrån religiös övertygelse, sexualitet, etnicitet eller nationalitet. Att George inte fritt kunde låta sig döpas i september är en läxa för hela samhället.

Söndagen den 18 september planerade min hemförsamling för dop. Trots en välfylld dopgrav dök George med bakgrund som muslim, som egentligen heter något annat, aldrig upp. Anledningen: Han låg på sjukhus. Efter att ha hängt ett kors runt halsen överfölls han av tidigare trosfränder på det asylboende han bodde på och knivskars.

Från november 2015 till sista januari 2016 registrerade polisen omkring 830 misshandelsfall samt 480 fall av hot och ofredanden på asylboenden med koden R291. Hur många av dessa som rör religiösa hatbrott är oklart.

I slutet av september i år redovisade Brottsförebyggande rådet siffror för anmälda hatbrott. De visar att antalet anmälningar med kristofobiska motiv har ökat med 140 procent under de senaste fem åren. Brotten utgjordes främst av klotter eller skadegörelse på kyrkor och församlingshem: 48 procent. Olaga hot eller ofredande utgjorde 35 procent, men attackerna på kristna asylsökanden lyser igenom.

Kristofobi vanligt skäl

Jämfört med övriga motiv där brottsplatsen förra året var asylboenden var det kristofobiska motivet näst högst bland alla anmäl­ningar.

Enligt en kartläggning som Expressen gjorde i våras hotas och trakasseras kristna av islamister på flera asylboenden i landet. En flykting berättar att en muslimsk landsman hotade att ”skära halsen” av honom. En annan flykting som konverterat till kristendomen fick höra att man har rätt att döda honom sedan han lämnat islam.

Vittnesmål från boenden som nått Svenska evangeliska alliansen talar sitt tydliga språk: ”Vi kristna får inte vistas i de gemensamma utrymmena”. ”Några extremister hotade oss, andra muslimer ställde sig emellan”, lyder några av vittnesmålen. Vi får höra att folk har spottat på de boendes dörr.

Dödshot och misshandel

Att det inte är ovanligt att religiösa motsättningar följer med flyktingmottagandet visar en rapport från den kristna människorättsorganisationen Open Doors i Tyskland. Av 231 intervjuade kristna på asylboenden uppgav 73 att de tagit emot dödshot. Ibland även mot familjen som är kvar i hemlandet. 96 personer hade utsatts för förolämpningar medan 86 hade skadats fysiskt.

Rapporten, som kom före sommaren, visar att trakasserierna oftare är religiöst motiverade än motiverade av begränsat boendeutrymme, stress eller språkbarriärer.

Enligt Open Doors Sverigechef är rapporten och dess rekommendationer applicerbara på Sverige. I rapporten föreslås särskilda boenden för kristna och andra religiösa minoriteter som utsatts för förföljelse och trakasserier. Utbildning i syfte att medvetandegöra personal och vakter om religiösa konflikter nämns också.

Åtgärdsplan är otillräckligt

Först ett år efter att hoten och trakasserierna mot kristna asylsökanden och andra minoriteter började rapporteras i Sverige har Migrationsverket och Polisen kommit överens om en gemensam åtgärdsplan för att öka tryggheten på asylboenden. I ett pressmeddelande 26 september skrev Migrationsverket att myndigheten har ”inlett arbetet med att inrätta särskilda trygghetsboenden” och ska ”utveckla ordningsreglerna vid asylboenden”.

Men det räcker inte att enbart ett par myndigheter medvetandegörs om kristna asylsökandes utsatthet. Socialtjänsten bör få i uppdrag att ge särskilt stöd till de inom kommunen som hotas och trakasseras. Även skolan har en viktig uppgift då det i rapporterna även har förekommit hot mot barn.

I november arrangerar Diskrimineringsombudsmannen en viktig kunskapskonferens om diskriminering av muslimer. DO bör även få i uppdrag att kartlägga diskriminering av kristna asylsökande.

En läxa för samhället

I dag finns fyra privata HBTQ-certifierade boenden där RFSL har utbildat personal i att ge stöd till dem som söker asyl på grund av sexuell läggning eller könsidentitet, vilket är förenat med dödsstraff i mångas hemländer.

Kommuner och landsting bör på liknande sätt dra nytta av den kunskap i bland annat konverteringsprocesser som kyrkor och samfund kan erbjuda.

Ingen vill ha ett samhälle där människor förföljs utifrån religiös övertygelse, sexualitet, etnicitet eller nationalitet. Att George inte fritt kunde låta sig döpas söndagen 18 september är en läxa för hela samhället.