”KD hade dämpat flyktingkrisen”

Hade riksdagen genomfört de åtgärder som Kristdemokraterna föreslog redan 2014 skulle situationen hösten 2015 med stora flyktingströmmar ha kunnat undvikas. Och de drastiska skärpningarna i migrationspolitiken inte ha behövt göras, tror Aron Modig, KD.

I YouGovs opinionsmätning i augusti var Sverigedemokraterna återigen största parti. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade kunde tänka sig att rösta på SD om det vore val i dag.

Aron Modig, riksdagsledamot för KD och talesperson i migrationsfrågor, tror att SD:s siffror är ett svar på hur många svenskar ser på invandringen. Enligt honom har det blivit tydligt att Sverige som ett litet land har svårt att ta emot så många som man gjort under de senaste åren på kort och medellång sikt, och det har oroat en del människor.

Han anser att man måste titta både på kostnadsläget och väga det mot den övriga välfärd som medborgare i Sverige förväntar sig, när man tar beslut kring flyktingmottagandet. Samtidigt vill han som kristdemokrat hjälpa sin nästa. Det finns inga enkla svar, understryker han.

Varför tror du att så många sympatiserar med SD?

– Den främsta anledningen är förmodligen att det finns en rätt betydande grupp människor som tycker att Sverige har tagit emot för många invandrare. Det har varit en fördubbling år för år under de senaste åren, fram till slutet av förra året. Frågan har ökat i betydelse och Sverigedemokraterna har som huvudfråga att begränsa invandringen.

Aron Modig tror inte att alla SD-sympatisörer delar det egna partiets syn på migration. Men att de tycker att Sverige har tagit ett större ansvar än befogat. De markerar det genom att uttrycka sitt stöd i opinionsmätningar.

Men trots att sex riksdagspartier, inklusive Kristdemokraterna utan vare sig Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet, hösten 2015 kom överens om en skärpt invandringspolitik och att gränskontroller infördes i januari i år, fortsätter människor att stödja Sverigedemokraterna.

Tycker du att Sverige har misslyckats med sin migrationspolitik, och att vi har tagit emot för många?

– Jag tror inte att man kan säga det historiskt. Däremot har det blivit tydligt, framför allt under 2015, att Sverige som ett litet land har en begränsad förmåga på kort och medellång sikt att ta hand om så många, på ett bra sätt.

Sverige har haft en politik som skiljer sig från flera länder. Varför har vi varit mer generösa?

– Visst har Sverige haft en lagstiftning som varit mer generös än den vi förbundit oss vid internationellt. Vi har givit uppehållstillstånd på fler grunder. Men jag tror att det är andra faktorer som gör att fler söker sig hit.

– Vi har ett mottagningssystem som fungerar någorlunda väl med en rättssäker prövning av asylansökan. Och i och med att vi haft en stor invandring under en längre period så är det många som sedan kommit hit som anhöriga. Många har också vänner och bekanta som är här och de vill därför särskilt till Sverige.

–  Vi har också en välfärd som är mer omfattande än i de flesta andra länder. Jag tror att sådant väger tyngre än lagstiftningen, säger Aron Modig.

Kritisk mot KD:s flyktingpolitik

En som är kritisk till den skärpta flyktingpolitiken är kristdemokraten Magnus Jacobsson, kommunpolitiker i Uddevalla som varit både riksdagsledamot och KDU-ordförande.

I nummer 32 av Poletik lyfter han fram att han anser att Sverige i enlighet med kristdemokratisk ideologi, bör ta emot alla som behöver skydd. Han säger att Sverige har förmågan och att KD har svikit idealen och närmat sig SD i migrationspolitiken.

I nummer 34 ansåg däremot KDU genom vice ordförande Hugo Fiévet, att det är i enlighet med kristdemokratisk ideologi att begränsa invandringen. KDU anser att det är att ta ansvar då en stor invandring skapar problem.

Vad stämmer överens med kristdemokratisk ideologi?

– Den vilar på flera pelare som ibland spretar åt lite olika håll. Som kristdemokratisk politiker behöver man som i alla frågor, väga de olika pelarnas innehåll mot varandra.

– Att det ligger i ideologin att vi ska hjälpa vår nästa råder det ingen tvekan om. Vi ska hjälpa så mycket som vi klarar av. Då blir ju frågan hur vi gör det på bästa sätt.

– Det finns andra pelare som spelar in. En är ofullkomlighetstanken. Om alla länder hade samma inställning som vi, att nu ska vi hjälpas åt och klara situationen, då hade västvärlden, Europa och hela världen för den delen, kunnat göra mycket mer. Men världen är ofullkomlig och Sverige som ett litet land i sammanhanget, kan inte ta hela ansvaret.

– En annan pelare är förvaltarskapstanken. Vi har byggt upp ett bra samhälle i Sverige och det är klart att vi ska dela med oss men frågan är om hela samhället ska förändras? Som riksdagspolitiker i ett parti som gör anspråk på att leda Sverige måste vi väga in den aspekten.

Bör man ställa invandringskostnader mot välfärdskostnader?

– Asylmottagandet kostar mycket. Samtidigt vill pensionärerna ha högre pensioner. Vård, skola, omsorg och polis behöver mer pengar. Och kommunpolitiker säger att de måste höja skatten för att klara ekonomin.

– Kostar migrationen mer, så blir det mindre pengar över till annat. Det går säkert att sänka kostnaden. Kostnaden för varje invandrad person är inte statisk. Men det går sannolikt inte att göra drastiskt och på kort tid, konstaterar Aron Modig.

Hur ska man då göra?

– Här kommer förvaltarskapstanken in igen. Vi har en sjukvård som inte fungerar så bra som vi skulle vilja. Är det då rätt att ändra nivån på den ytterligare?

– Vi har en skola som inte fungerar så bra som vi vill och där elever från de svåraste förhållandena lider mest. Det är en moralisk diskussion som bör föras.

Ska Sverige behålla dagens åtstramade migrationspolitik?

– Kristdemokraterna har under en period av ett och ett halvt år tillbaka efterfrågat en förändring av asyllagen med syfte att sänka kostnaderna för asylmottagandet. Den linjen står vi fast vid.

– Hade man gjort förändringarna 2014 när vi föreslog det, är det möjligt att situationen 2015 inte hade blivit på tok så svår.

Men Kristdemokraternas förslag handlade ju främst om förändrade villkor för de som redan kommit till Sverige!

– Jo, men människor som söker sig till Sverige från en annan världs del gör uppenbarligen ett val av land utifrån ett antal kriterier.

Hur ser du på Dublinförordningen?

– Den fungerar inte i dag, men det kan svänga. Förra hösten fungerade den inte. Då kunde man resa in i EU, ofta via Grekland och Grekland, eller Italien, hade inte möjlighet eller vilja att registrera människor som det är tänkt. De kunde röra sig fritt över gränserna.

Svenska politiker talar mycket om att alla EU-länder måste ta ansvar. Hur trycker vi på i EU?

– Man använder sig av de beslutsprocesser som finns. En del beslut ska fattas i full enighet, andra med  majoritet. Men alla länder har inte  samma åsikt som Sverige. Det är tufft.

– Under våren har det varit flera extrainsatta toppmöten. Man har diskuterat att Dublinförordningen inte fungerar och hur ska det se ut i framtiden. Alla länder har olika inställning. Vissa har inte så stort intresse av att ta emot asylsökande och vill minimera åtagandet, medan Sverige starkt driver att alla länder ska ta ansvar.

– En sak som KD har efterfrågat och som regeringen driver är att registreringen när asylsökande kommer till unionen måste fungera bättre. Man ska inte kunna välja land att söka asyl i, utan tilldelas ett utifrån ländernas befolknin och ekonomiska styrka. Det ska baseras på ett EU-kvotsystem.

Vad tycker du om KDU:s förslag att satsa mer på kvotflyktingar som väljs av UNHCR?

– KD skulle också gärna öka den flyktingkvoten. Det är en laglig och trygg väg in i Europa och omfattar personer med stort behov av hjälp. I den tidigare sexpartiöverenskommelsen ingick mer än en dubblering men det är blygsamma nivåer jämfört med det totala antalet som söker asyl.

– Det är också så att det är väldigt få länder i Europa som tar emot kvotflyktingar. Sverige vill att fler ska göra det.

– Kristdemokraterna har också som långsiktig ambition att det bör skapas fler lagliga vägar in i Europa. Till exempel nödvisum för att lagligt kunna resa in och söka  asyl. Men det fungerar inte att bara  Sverige inför ett sådant system. Det krävs ett globalt system.

Det är främst män och unga pojkar som flytt till Sverige. Hur ser Kristdemokraterna på det?

– Det är ett jätteproblem och inte lätt att svara på. Möjligheten till familjeåterförening hjälper till en del eftersom det ofta är männen som åker först. Efter kommer kvinnorna. Och med kvotsystemet kan man reglera detta. Men det är något som Sverige kommer att behöva hantera.

KDU vill att en asylsökande som begår ett grovt brott ska ha förverkat sin asylrätt. Vad tycker moderpartiet om det?

– När det gäller sexualbrott vill vi sänka gränsen för när man kan utvisas. Det ska vara möjligt att ut visa vid ofredande och det ska gälla både för personer som söker asyl och de som har uppehållstillstånd.

KDU vill också förbjuda kommuner att ge skolgång till barn och försörjningsstöd till dem som vistas här illegalt. 

– Barnen ska ha rätt till skolgång, som i dag. När det gäller försörjningstöd har KD inga förslag på förändringar men det kan inte vara något stort problem i dag.

Sverigedemokraterna hävdar att övriga partier genomför deras politik på många områden. Håller du med?

– SD bygger hela sin existens på att minska invandringen. Det har de gjort i alla år, oavsett hur många som sökt asyl i Sverige. Deras drivkraft är att minimera antalet utlänningar som kommer till Sverige. Inget annat parti i riksdagen har det som utgångspunkt.

– Vi andra vill hjälpa människor och på ett konstruktivt sätt diskutera hur vi gör det på bästa sätt samtidigt som vi är medvetna om att det finns olika intressen att balansera mot varandra. Det är en avgörande skillnad mellan oss och Sverigedemokraterna, säger Aron Modig.

Fotnot: Hela intervjun med Aron Modig kan läsas i Poletiks pappersutgåva, nummer 35.