Konservatism med kristdemokrati är bäst

Konservatismen som attityd eller politiskt system tycks sakna en egen människosyn eller etik. Den behöver därför en kultur och civilisation som redan skapat goda institutioner och traditioner, för att fungera.

Frågan om den kristdemokratiska politiska filosofin är mycket viktig. Orsaken är att en politisk filosofi för en politiker fungerar ungefär som en kompass gör för orienteraren. Ju svagare en politisk filosofi är eller ju sämre den är integrerad i den enskilde politikerns arbete, desto godtyckligare blir den förda politiken.

Magnus Jacobsson tar därför upp en angelägen diskussion på debattsidan i Poletik nummer 46, och som KDU:s ledning besvarade i nummer 47.

För egen del avser jag enbart att föra en principiell diskussion angående vad som kan tänkas legitimera att någon definierar sig som kristdemokrat eller som konservativ.

Moderaterna svängde

Jacobsson tar upp Moderaterna som exempel. Under Reinfeldt definierade sig partiet som liberalt, men längre tillbaka definierade det sig som konservativt. Jacobsson menar dock att partiet är både liberalt och konservativt.

Men skillnaderna mellan dessa två politiska ideologier är fundamentala. Åsikterna vad gäller till exempel samhällssyn och om och hur reformer ska genomföras, talar snarare för att de aktiva politikerna i det partiet antingen har en konservativ eller en liberal kompass. Så torde det också vara med deras partiegna dokument.

Ytterligare en icke alltför djärv gissning är att partikompassen är mer liberal än konservativ ju närmare riksdag och regering man kommer, åtminstone var det så under Alliansregeringens tid.

Saknas gemensam värdebas

Kanske har en del av deras politiker båda kompasserna, men använder dem inte samtidigt och möjligen inom olika politikområden. Man kan knappast tala om en gemensam värdebas mellan konservatism och liberalism utan närmare analys och då är nog basen inte större än att den fungerar för fler än dessa två ideologier.

Frågan är också om konservatism och kristdemokrati är fullt ut jämförbara som politiska filosofier. Den kortaste definitionen av kristdemokrati jag hittills sett finns i den första meningen av KD:s principprogram: ”Kristdemokrati är demokrati byggd på kristen människosyn och värdegrund.”

På sidan 16 läser vi att de motsvarande filosofiska begreppen är personalism och naturrätt. Motsvarande definition för konservatism är inte så lätt att finna.

Konservatism – inte enhetlig

Inte sällan beskrivs konservatism som en attityd och inte som en politisk filosofi i mer omfattande mening. Roger Scruton menar att ”önskan
att bevara” (the desire to conserve) är en alltför flexibel definition, men icke desto mindre presenteras sällan någon skarpare definition och konservatismen tycks i stor utsträckning handla om att just bevara institutioner och sedvänjor i ett samhälle, eftersom deras blotta existens och ålder talar för att de fyllt och fortfarande fyller en nyttig funktion.

Vi har alla sett uppräkningar av sådant som anses vara värt att bevara, samtidigt skiftar det bland konservativa från land till land. Just denna attityd att vilja bevara kan vara ett uttryck för ett slags pragmatisk realism.

Men den avslöjar också ett slags historisk konsekvensetik, där det som består, ska konserveras just eftersom det har bestått och därför visat sig vara nyttigt för samhället eller nationen. Det i sin tur gör att man borde fråga vilken människosyn och etik konservatismen som attityd vilar på.

Saknar egen etik

Det är klart att en slags konservatism i antikens Sparta såg annorlunda ut än i Aten. Den torde se annorlunda ut i vår tids Istanbul jämfört med i Madrid.

Vad gäller etik så hänvisar Jacobsson till att ”konservativa tänkare ofta är plikt- eller dygd-etiker.” Men vad i konservatismen garanterar det? Kan en konservativ inte lika gärna vara konsekvens-etiker, det vill säga utilitarist i någon form?

Konservatismen som attityd eller politiskt system tycks inte i sig själv ha en människosyn eller etik. Däremot får en konservatism som utgår ifrån en kristdemokratisk politisk filosofi vad gäller såväl människosyn som värdegrund, en politisk kompass som hjälper en politiker att sträva efter och bevara det som i sig självt är gott och som har visat sig vara gott för individ, familj, naturliga gemenskaper, samhälle och stat.

En god konservatism behöver en kultur och civilisation som redan skapat goda institutioner och traditioner. Ergo: konservatismen behöver den kristdemokratiska politiska filosofin.