Lika villkor för hyresrätt och bostadsrätt

Det finns anledning till att sträva efter en neutral och jämlik bostadspolitik. Låt en sund konkurrens på byggmarknaden leda till de mest effektiva lösningarna och den bästa boendemiljön till lägsta möjliga kostnad.

Regeringens förslag att subventionera byggandet av hyresrätter med tre miljarder kronor är både olämpligt och onödigt. Fastighetsägarna såväl inom allmännyttan som det privata, har inte brist på pengar utan de grundar sina planer på vad som är lönsamt.

Subventioner har också snarare visat sig hamna i byggbolagens resultat än i sänkta hyreskostnader. Därför är det olyckligt att gynna byggbolagen då man istället bör ha fokus på att ge behövande hyresgäster sänkta boendekostnader via direkta och individuellt bedömda bostadsbidrag.

Låt sund konkurrens på byggmarknaden leda till de mest effektiva lösningarna och den bästa boendemiljön till lägsta möjliga kostnad.

Jämlik bostadspolitik

Se också till att en viss andel av bostäderna i nyproduktion avsätts till hyresgäster med svag ekonomi, men som genom ett individuellt och behovsprövat bostadsbidrag ändå får en hållbar boendekostnad.

Härigenom motverkar vi segregation på bostadsmarknaden vilket är en ytterst viktig del av politiken och samhällsplaneringen. Något som professor Göran Cars vid KTH i Stockholm också så riktigt påpekat.

Politiskt finns det anledning att sträva efter en neutral och jämlik bostadspolitik där stat och kommun ger lika villkor för de olika upplåtelseformerna: hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt.

Låt hushållen bestämma

Även om det finns skäl att anta att man är mer rädd om det man själv äger, vilket i längden ger lägre kostnader, så finns det anledning att överlåta den prioriteringen åt det enskilda hushållet.

Vi Kristdemokrater hyllar ju som princip subsidiaritetsprincipen, det vill säga att besluten ska tas på lägsta möjliga nivå. Låt därför hushållen själva avgöra vilken boendeform de prioriterar men se till att från samhällets sida ge lika villkor till de olika upplåtelseformerna.

Låt mig också här få understryka att vi på olika sätt behöver utveckla vårt skattesystem på sätt som gör att det upplevs rimligt och rättvist från individens sida. Det vill säga att skattebetalarna känner att de får valuta i form av trygghet, service och säkerhet för skattepengarna.

En rimlig logik

Och här är det många olika skatte­uttag som tillsammans ska trygga vårt samhälle. En del av skattesystemet är skatten på realisationsvinst vid avyttring av egendom eller värdepapper.

När det gäller reavinst vid försäljning av villa eller bostadsrätt har vi i dag en skattesats om 22 procent och möjlighet att skjuta upp inbetalningen av skatten om hushållet överför vinsten vid köp av nytt boende. En bra princip men som kan finputsas genom att höja eller slopa taket för hur mycket man kan skjuta upp.

Att staten sedan tar ut en marknadsmässig ränta på det uppskjutna skattebeloppet finns det dom som inte gillar, men trots allt är det en rimlig logik. Och det är upp till den enskilde att själv välja om man vill betala av skatten på reavinsten eller låta den ligga kvar som skuld och betala ränta på densamma.