Ljus framtid för tidiga överlevare

I Sverige föds varje år omkring 260 barn före graviditetsvecka 27. En svensk studie visar att de flesta av dessa klarar sig bra på längre sikt, tvärtemot en del farhågor som framförts.

Två av tre barn som fötts för tidigt har inget eller bara ett lindrigt handikapp när de är 6,5 år. Något fler hade besvär i skolåldern än när den första uppföljningen av barnen gjordes vid 2,5 års ålder, men skillnaden är liten.

Det visar Expresstudien som är den första studie som tar ett helhetsgrepp på hälsan hos de dessa barn under de första levnadsåren.

– I debatten har det ibland förekommit åsikter om att man inte ska vara så aktiv i behandlingen av dessa prematurer, frågan har varit kontroversiell, men studien visar som helhet att det gått väldigt bra för de här barnen, säger Elisabeth Olhager, docent i pediatrik, särskilt neonatologi och en av talespersonerna för ”Express”.

De flesta överlever

I dag överlever majoriteten av de barn som föds från och med vecka 23, men behovet av att öka kunskaperna om den neonatala intensivvården liksom om barnens hälsa har varit stor.

Genom att dokumentera vården och undersöka barnens syn, hörsel, kognition, motorik och språkutveckling i olika åldrar hoppas man kunna förbättra den medicinska vården av prematurer, göra vården mer likvärdig och förbättra den livslånga hälsan.

Bakgrunden till kartläggningen är debatten som pågått om vården av de extremt för tidigt födda barnen; om risken för att de ska dö eller att ådra sig skador som kan medföra funktionshinder.

– Här har vi sett att de mest omogna barnen också är de som får flest komplikationer. De har större problem med motorik och kognition och får ett lägre IQ i snitt än de mer utvecklade barnen. Men endast en tredjedel av alla som vi undersökt riskerar att behöva extra stöd i skolan, säger Elisabeth Olhager.

Den individuella skillnaden mellan enskilda barn är dock stor. När det handlar om vården finns förbättrings­områden, inte minst när det gäller näringsintaget:

– Vår studie har visat att barnen är undernutrinerade de första veckorna vilket kan påverka utvecklingen en hel del. Det är viktigt att barnen får i sig tillräckligt med näring och vätska för deras framtida utsikter.

– Förekomsten av infektioner är också hög. Vi har även sett att slarv med hygien har förekommit, säger Elisabeth Olhager.

Infektioner –ett hot

Vården behöver arbeta ännu mer med att förhindra vårdskador.

– Det är väldigt lätt hänt eftersom mycket för tidigt födda barn är föremål för flera olika vårdinsatser. För varje infektion förlängs vårdtiden, säger hon.

Mer än hälften av alla barn som föds i vecka 23 i Sverige räddas till livet numera utan allvarliga komplikationer. Det kan jämföras med 1970-talet då bara en tiondel av barnen överlevde om de var födda före vecka 28.

Fysisk kontakt prioriteras

Föräldrarnas närvaro är mycket viktig för barnens utveckling. Regionsjukhusen som vårdar de mycket för tidigt födda barnen ser numera till att föräldrar och barn har en nära fysisk kontakt så snart som möjligt efter förlossningen.

På neonatalenheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala får 600 barn per år avancerad neonatalvård.

Sjukhuset tog tidigt ställning för användningen av den hudnära vårdmetod som kallas ”kängurumetoden” och som spridits till svenska och nordiska kliniker.

– Alla nyfödda får dock samma behov tillgodosedda: det handlar alltid om värme, näring och hjälp med att andas. Men föräldrarna är nära sina barn dygnet runt, vilket visat sig ha stor effekt på barnens hälsa, berättar Erik Normann, överläkare i neonatologi och chef för neonatalvården vid Akademiska barnsjukhuset.

Hudnära metod hjälper

Istället för att ligga i en kuvös så hålls barnet mot föräldrarnas hud så mycket som möjligt. Metoden som först användes i vissa U-länder som saknade kuvöser har visat sig ge stora positiva effekter:

– Barnet får en mer stabil temperatur och ämnesomsättningen förbättras liksom andningen. Barnet stressas mindre vilket gör att den energi som intas kan användas till tillväxt, säger Erik Normann.

I vården ingår även tidig amning, fokus på att få i barnen tillräckligt med mat och att de hanteras försiktigt. De flesta får  inga eller enbart små neurologiska problem. Men vart tionde barn får någon form av allvarligare funktionshinder, till exempel en svår CP-skada eller försenad intellektuell utveckling.

Först i landet

År 2013 blev Akademiska sjukhuset först i Sverige med neurointensivvård för nyfödda barn, med inspiration från USA.

– Under många år har vi utöver överlevnad haft två fokusområden: andning och tillväxt. Nu är hjärnan lika viktig, där alla våra beslut ska syfta till att skydda sköra eller omogna barns hjärnor, säger han.

För de barn som föds redan i vecka 21 eller 22 är läget fortfarande kritiskt. Risken för död eller olika former av svåra handikapp är också stor.

– Men vi vårdar alla som kan gagnas av det. Ett omoget barn är inte sjukt utan det är något som stabiliseras. Vi utgår alltid från patienten när vi tar ett vårdbeslut, säger Erik Normann.