Många asylsökande väntas

Nya regler för asylmottagandet i Sverige ger ingen självklar minskning av antalet flyktingar i år, tror Migrationsverkets prognosexpert.

År 2016 kommer mellan 100 000 – 170 000 personer till Sverige enligt Migrations­verkets huvudscenario. I dagsläget finns det inget som talar för att antalet människor på flykt som vill ta sig till Europa kommer att minska påtagligt framöver, även om prognosen är osäker.

–  Nu har det gått flera år sedan kriget bröt ut i Syrien. Inget tyder på att läget där eller i övriga krishärdar kommer att förbättras på kort sikt. Och flyktingarna har nått en ny desperationsnivå, säger Merjem Maslo, expert på Migrationsverkets omvärldsenhet.

Antalet nya asylsökande i Sverige ökade dramatiskt efter sommaren. Från drygt 6 600 i juni 2015 till nästan 39 200 i oktober. Den främsta orsaken var att människor i en svår situation upplevde att Schengen­områdets yttre gräns var öppen.

– Man bytte därför rutt från den farliga flyktvägen till Europa via Libyen. Samtidigt pressades biljettpriserna ner kraftigt efter flera år av skyhöga priser. Även resurssvagare syrier och afghaner, liksom irakier hade nu råd att fly efter flera års väntan, säger Merjem Maslo.

Under förra året sökte drygt 160 000 personer asyl i Sverige, vilket är den högsta nivån sedan Andra världskriget.

Antalet inskrivna asylsökande vid Migrationsverket fortsätter samtidigt att öka enligt den senaste prognosen. Under slutet av år 2016 kommer 235 000 personer att vara inskrivna på Migrationsverket. Den stora majoriteten av de som sökte asyl under hösten väntas inte få beslut förrän 2017, vilket medför en fördröjning både när det handlar om kommunboende, familjeåter­förening och återvändande.

Fler ska prövas

Migrationsverket arbetar nu hårt för att minska den genomsnittliga handläggningstiden, som normalt ska ta ett par månader.

– En kapacitet har byggts upp under år 2015 och vi kommer om prognosen stämmer att kunna pröva så många som 90 000 ärenden detta år, vilket är en ökning med 30 000. Men bristen på platser kommer att fortsätta vara både allvarlig och akut på Migrationsverkets anläggningsboenden och för kommunernas mottagning av ensamkommande barn, säger Ola Esaiasson, analytiker på planerings- och analysenheten.

Han pekar på att många områden kommer att vara mycket ansträngda även detta år, oavsett om antalet asylsökande skulle minska kraftigt, då de allra flesta som sökte asyl förra året finns kvar i mottagningen.

– Kapaciteten att registrera och ta emot ansökningar är det som går fortast att anpassa till en ny situation, säger Ola Esaiasson.

Ny lagstiftning

Mellan åren 2011–2012 tittade Migrationsverket mycket på situationen i Syrien och dess grannländer för att förstå hur läget där skulle påverka strömmarna av flyktingar och migranter till Sverige. Det är inte längre relevant. Nu är i stället ny lagstiftning och andra åtgärder som införs i  EU-länderna i fokus för prognoserna.

– Just nu ser vi en kapplöpning mellan olika EU-länder mot en miniminivå, vad gäller mottagandet. Det händer något varje dag i de områden som flyktingarna passerar på sin resa hit som i sin tur kan påverka Sverige, säger Merjem Maslo och tillägger att beräkningarna därför kan komma att nollställas när som helst. Enligt EU-kommissionens och UNHCR:s bedömning kommer upp till tre miljoner att ha flytt till EU mellan 2015–2016. Majoriteten är afghaner, syrier och irakier.

Osäker effekt

Att EU nu har beslutat att stödja Turkiet finansiellt, det land som har flest syriska flyktingar, för att de ska kunna ta hand om dem bättre och att det turkiska gränsskyddet mot EU förstärks, behöver inte ge en direkt påverkan på situationen i Sverige. Inte heller EU:s nya åtgärd med ”hotspots” i Grekland, där flyktingar registrerar sig för att sedan fördelas till medlemsländerna, ger en självklar effekt på antalet asylsökande, enligt Migrationsverkets beräkningar.

– Vad som händer hos oss avgörs till viss del av vad som händer i våra grannländer och i övriga Europa. Att en rad EU-länder liksom Sverige samtidigt gör en U-sväng mot en miniminivå vad gäller mottagande och asylregler eller att gränskontroller stärks kan påverka, men det är inte säkert säger Merjem Maslo och tillägger:

– De som flytt har redan lämnat allt och har oftast bara en liten ryggsäck kvar av sitt tidigare liv. De planerar inte att återvända i första hand.

Gränskontroller har enligt henne visat sig fungera bra ett tag, men uthålligheten i dessa viker undan förr eller senare när strömmarna blir allt för stora.

Fakta Regeringen föreslår flera åtgärder för att skapa ett andrum för svenskt flykting-mottagande. Man vill att den svenska lagstiftningen tillfälligt ska anpassa asylreglerna till miniminivån i EU. Enligt förslaget ska alla skyddsbehövande utom kvotflyktingar få tidbegränsade uppehållstillstånd. Även anhöriginvandringen begränsas för denna grupp, och försörjnings-kraven höjs för anhöriga.