Misslyckad integration fara för samhället

Trots avklarat etableringsprogram står många utrikesfödda långt från arbetsmarknaden. Vi kommer möta en ”systemkollaps” om mottagande och etableringsuppdrag fortsätter som idag.

Integrationen är en av vår tids största utmaningar, och en fråga som engagerar väljarna. 65 miljoner människor befinner sig i dag på flykt, och under år 2015 sökte omkring 160 000 människor asyl i Sverige. En liknande situation går inte att finna i modern tid.

För ett år sedan svängde den politiska debatten från ”öppna era hjärtan” till ”systemkollaps” och ”kris”. Nivåer, antal och kostnader, som så länge varit tabu att tala om i samband med migration, blev stängda gränser, tillfälliga uppehållstillstånd och begränsad anhöriginvandring. Sverige hade nått sin gräns.

Kostnaderna för Migrationsverket uppgick förra året till 7 procent av BNP. 31 kommuner lex Sarah- anmälde sig själva för att de inte klarade sitt uppdrag, däribland den kommun jag själv arbetar i som socialsekreterare.

En kris väntar

– Vi arbetar stenhårt för att komma ur den här krisfasen. Det är en ansträngning just nu, sa Stefan Löfven till Aftonbladet den 12 december 2015.

Ett år senare blickar regeringen framåt. Sanningen är likväl den att den verkliga krisfasen knappt är inledd. Av de som får uppehållstillstånd i Sverige ingår en stor andel i den så kallade etableringen.

Det var Alliansregeringen som 2010 gav Arbetsförmedlingen etableringsuppdraget: att under 24 månader introducera nyanlända till den svenska arbetsmarknaden och göra dem redo att gå ut i arbete och egen försörjning. Ett bra förslag – men med ett misslyckat resultat.

Endast 5 procent av de som deltog i etableringen 2014 kom i arbete. Omkring 88 procent gick till olika arbetsmarknadspolitiska lösningar. Grovt uppskattat kan sägas att omkring 80–88 procent av de som avslutar etableringen blir beroende av kommunens försörjningsstöd, helt eller delvis. Dessa människor fastnar i strukturella system utanför arbetsmarknaden.

Det behövs en samhällsplan

Jag är inte ensam om att oroas över att skillnaden i sysselsättningsgrad bland inrikes och utrikesfödda i Sverige är bland de högsta i Europa. Jag anser att statsministern med flera inte verkar förstå att det verkliga problemet är att utrikesfödda, efter avklarat etableringsprogram fortfarande står långt från arbetsmarknaden.

Integration handlar inte bara om grundläggande kunskaper i svenska och att få en praktik. Ett etableringsuppdrag kan inte enbart innefatta en arbetsmarknadsplanering, det måste också finnas en samhällsplan för hur nyanlända ska förstå vårt svenska samhälle, kultur, normer och system.

Med Migrationsverkets handläggningstider är det rimligt att anta att de människor som sökte asyl i Sverige förra året kommer att få svar på sin ansökan i år. Samtidigt som regeringen tänker att systemkollapsen avvärjts påbörjar en stor grupp människor etableringsprogrammet.

Satsa tidigt

Hur väl det lyckas kommer att få stora konsekvenser för den enskilda människan, vår välfärd, och Sveriges utveckling framöver.

Flera av de stora bankerna beräknar att en god etablering kan ge en tillväxt av BNP på omkring 3 procentenheter. Vid en fortsatt dålig etablering innebär det dock en kraftigt avtagande tillväxt.

Jag anser att vi borde inrikta resurserna på etableringsuppdraget. Skala av övriga program som mest fungerar som skyddsnät när det faktiska uppdraget misslyckas. Satsa på tidiga insatser redan på flyktingförläggningarna.

Möjligheten att lära nytt och ta till sig ett nytt språk och en ny kultur är starkast under de första månaderna i en ny miljö.

Kollaps 2018–2020

När jag i mitt arbete som socialsekreterare med ekonomiskt bistånd möter människor, först i ”glappet” – innan de börjar sin etablering – och sedan när de (ofta) kommer tillbaka efter avslutad etablering kan jag förvånas över vad den egentligen innehållit?

Om regeringen inte inser att den verkliga systemkollapsen väntar om etableringen fortsätter att misslyckas, kommer vi politiker att svika Sveriges medborgare, och tvingas lösa ett stort bidragsberoende med höjda skatter.

Den verkliga ”systemkollapsen” är att vänta 2018–2020 om mottagande och etableringsuppdrag fortsätter som idag.