Nya vallagen slår mot små partier

För Kristdemokraterna och andra mindre partier kan förändringarna i vallagen innebära att man faller ur fullmäktige i en rad kommuner, om röstsiffrorna inte höjs.

valet 2018 införs för första gången en fast spärr för småpartier i kommunvalen. Den nya vallagen som trädde i kraft 1 januari 2015 innebär att ett parti måste ha minst tre procent av rösterna i en kommun med flera valkretsar för att få en fullmäktigeplats. Kommuner med endast en valkrets måste ha ett lägsta val­resultat på två procent.

Om det senaste valresultatet håller i sig skulle småpartierna försvinna från fullmäktige i 52 av Sveriges kommuner om alla partier räknas med och 63 partiavdelningar skulle drabbas.

En genomgång visar att de partier som skulle drabbas hårdast är Kristdemokraterna, Liberalerna, och Vänsterpartiet. För Kristdemokraternas del skulle representationen försvinna i 21 kommuner och man är i riskzonen för att åka ur fullmäktige i 60 andra kommuner.

”Stor effekt i vissa fall”

Liberalerna faller ur i åtta kommuner och Vänster­partiet i fem, om valresultatet från 2014 upprepas vid nästa val.

Folke Johansson, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och specialiserad på kommunala val, menar att de nya reglerna totalt sett inte bör slå allt för hårt mot mindre partier. Även om effekten i enskilda fall kan bli stor.

Skälet är att delningstalen för mandatfördelningen samtidigt sänks vilket gör det enklare att ta ett mandat för de mindre partierna:

– Man strävar alltid efter en maximal proportionalitet. Den troliga effekten blir att de partier som kommer strax över spärren tjänar lite extra, vilket sker på bekostnad av de allra minsta partierna men också på bekostnad av de största, säger han.

Folke Johansson påpekar att de nya reglerna kan slå särskilt snett när ett parti är starkare i en valkrets och svagare i andra, då kan införandet av en treprocentspärr öka risken för att ett parti blir utan en fullmäktige­plats som man annars skulle fått i den valkrets där man lyckats bäst.

Färre valkretsar en lösning

Kristdemokraterna har visat sig ligga farligt nära två eller tre procent av röstsiffrorna i många kommuner och utmärker sig därför. Det är dock möjligt för en kommun att ändra antalet valkretsar genom ett beslut i fullmäktige, ett år före nästa val.

Friheten är större i dag än med den gamla vallagen, då kommuner som hade fler än 24 000 röstberättigade eller minst 51 mandat var tvungna att ha flera valkretsar. Nuförtiden får man, men måste inte, ha flera valkretsar när en kommun har fler än 36 000 röstberättigade invånare.

Poletik ringer upp flera lokalpolitiker från Kristdemokraterna för att höra om de känner till den nya vallagen.

– Det här har passerat förbi, det var en nyhet, säger Magnus Hedman, KD-ledamot i Halmstad, när han blir uppringd.

I senaste kommunvalet fick Kristdemokraterna 2,81 procent av rösterna i Halmstad som består av två valkretsar. Med samma valresultat skulle partiet inte kvalificera sig till fullmäktige år 2018. Magnus Hedmans spontana kommentar är att KD nu måste arbeta för att Halmstad blir en valkrets.

– Jag får ta upp det med vår gruppledare. Då kan frågan tas upp på nästa möte med övriga grupp­ledare, säger han.

Inte heller i Arvika känner Christer Broström, KD-ledamot i fullmäktige till den nya vallagen. Arvika består av en valkrets, och partierna måste nå upp till två procent för att få mandat i fullmäktige år 2018. Kristdemokraterna fick 1,92 procent i valet 2014, en framgång jämfört med 1,7 procent i valet 2010.

– Vi jobbar för att behålla platsen i fullmäktige vilket kräver att Kristdemokraterna gör ett ännu bättre val 2018 och når upp till två procent, säger han.

Flera kan åka ut

Störst påverkan på det kommunala styret blir det i kommuner som har flera mindre partier. I fem av Sveriges kommuner: Kiruna, Helsingborg, Kävlinge, Lidingö och Strömsund skulle två partier försvinna från fullmäktige om det tidigare valresultatet skulle upp­repas.

I sådana kommuner kan majoriteterna påverkas på ett mer påtagligt sätt och nya allianser behöva bildas.

– Hur stor påverkan den nya vallagen kommer att ha i slutändan beror dock på vilka kommuner som kommer att ändra antalet valkretsar eller hur många valkretsmandat som kommer att finnas i de olika kommunerna. Det vet vi inte ännu, säger Claes Björklund, statistiker på Valmyndigheten.

Vissa partier vinner

Samtidigt, framhåller han, finns det en styrka med det nya systemet då utjämningsmandat kommer att införas för valkretsindelade kommuner.

– Det betyder att antalet mandat som fördelas bättre motsvarar de faktiska röstsiffrorna i kommunen som helhet. Antalet röster per mandat varierar alltid lite mellan olika partier i en kommun och nu blir det mer proportionerligt, säger Claes Björklund.

För de som vill förändra antalet valkretsar i hemkommunen gäller det att komma överens senast den 31 oktober 2017, så diskussioner med andra partier kan behöva starta redan nu.


Totalt tapp

KD-logga  Kristdemokraterna: 21 kommuner
L-logga  Liberalerna: åtta kommuner
V-logga  Vänsterpartiet: fem kommuner
MP-logga  Miljöpartiet: tre kommuner
C-logga1  Centern: två kommuner
SD-logga  Sverigedemokraterna: en kommun