Öka välbefinnandet i arbetet

Genom att föra in välbefinnande som en dimension finns en möjlighet att förbättra arbetsmiljön och människors livskvalitet, och samtidigt stärka näringslivets konkurrenskraft. Ett stort ansvar vilar på parterna, men det behövs även politiska initiativ.

Ledande internationella institutioner lyfter fram vikten av att politiken mer styrs mot att öka medborgarnas välbefinnande.

I Sverige har få steg tagits i den här riktningen, trots att välbefinnandet i arbetet har minskat sedan 1970-talet. Trenden måste vändas och fokus på ökad lycka i arbetet skulle stärka näringslivets konkurrenskraft, minska sjukskrivningarna och understödja finansieringen av välfärden – utöver att öka livskvaliteten.

Kristdemokraterna bör föra upp frågan på den politiska dagordningen.

Ökar produktiviteten

Forskning visar att arbetsplatser med nöjda medarbetare är kreativa, innovativa och skapar hög kundnytta. Tongivande internationella aktörer, exempelvis OECD och FN, samt flera enskilda länder har börjat lyfta fram välbefinnandet som ett viktigt mål för samhällsutvecklingen.

Världsekonomiskt Forum – det globala näringslivets tankesmedja – menar att organisationer som strävar efter och uppnår ett högt välbefinnande i arbetet kan förvänta sig en högre produktivitet och starkare konkurrenskraft.

När värdeskapandet i ekonomin alltmer handlar om medarbetarnas kompetens, kreativitet och innovationsförmåga har det här perspektivet på konkurrenskraft blivit allt viktigare.

Mår sämre

I Sverige har dock frågan inte nått näringslivet och inte heller har den fått sin rättmätiga plats i politiken. Välbefinnande i arbetet är en försummad fråga.

Samtidigt har välbefinnandet i arbetet minskat de senaste 40 åren i Sverige, något som sänder en tydlig signal om att vi behöver agera och vända den negativa utvecklingen. Inte minst mot bakgrund av att en av våra största utmaningar i dag är ohälsa kopplat till arbete.

Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning och förutom lidandet för den enskilde skapar det kostnader för näringsliv och statsmakten.

Byt fokus

Detta kommer vi inte åt genom en arbetsmiljöpolitik där undvikandet av risker står i fokus. I ett modernt arbetsmiljöarbete måste det primära målet vara att öka välbefinnandet, inte att undvika ohälsa.

För att lyfta betydelsen av välbefinnande i arbetet har Jusek genomfört en unik undersökning riktad till 2 000 tjänstemän och akademiker, som identifierar vilka åtgärder som skulle ha störst positiv effekt på välbefinnandet i arbetet.

Studien visar att två av tre tjänstemän och akademiker är nöjda med sitt arbete. Tio procent är direkt missnöjda.

Jobbet styr nöjdhet

Arbetet har också en mycket stor effekt på hur nöjda vi är med livet; undersökningen visar att endast familjelivet har större påverkan på vårt samlade välbefinnande. För att bli nöjd med livet måste du vara lycklig på jobbet.

Av resultaten framgår också att de fem viktigaste faktorerna för att öka välbefinnandet i arbetet berör aspekter som att jobba lagom mycket, att vi lär nytt på jobbet, att kreativiteten får utlopp, att arbetsgivaren driver verksamheten effektivt och rättvist samt att vi trivs med våra kollegor, socialt och yrkesmässigt.

Potentialen för individuella, verksamhetsnära och samhällsekonomiska vinster av att förbättra välbefinnandet i arbetet är tydlig.

Ny dimension behövs

Ett stort ansvar vilar här på parterna, men det behövs även politiska initiativ.

Kristdemokraterna är förespråkare för att staten bland annat genom rådgivning, stöd och kontroll ska verka för en förbättrad arbetsmiljö.

Genom att föra in välbefinnande som en ny dimension finns både en möjlighet att förbättra arbetsmiljön och människors livskvalitet, och samtidigt stärka näringslivets konkurrenskraft.