Oklart utbyte med diktatur

Den feministiska regeringen ska inleda en dialog med en regim som förföljer oliktänkande och särskilt konvertiter. Att man klart och tydligt deklarerar att man från svensk sida ska ”uppmärksamma övergrepp i frågor som rör religionsfrihet” låter nästan för bra för att vara sant.

Sveriges regering har kommit överens med Irans regim om att man ska inleda en strukturerad politisk dialog. Det är intressant att en feministisk regering ska ha ett organiserat och fortlöpande utbyte med en av världens mest brutala och kvinnofientliga regimer.

Iran fängslar kvinnor som öppet talar om lika rättigheter för kvinnor och män och regimen avrättar kvinnor genom att de stenas till döds. Samma månad som Sveriges näringsminister Mikael Damberg besökte Iran förra året dömdes en kvinna till stening i landet.

Enligt utrikesminister Margot Wallström togs frågan om mänskliga rättigheter upp i samband med Dambergs besök liksom även när partikamraten, energiminister Ibrahim Baylan besökte Teheran i våras.

Ingår i exportstrategi

Regeringskansliet har förklarat att Dambergs besök tillsammans med en handelsdelegation i Iran är en del i regeringens exportstrategi. Den syftar bland annat till ökad svensk närvaro på tillväxtmarknader. Målet med Baylans resa var att främja svensk energiteknik och bidra till ökad bilateral handel.

Men konkurrensen är hård. Tysklands vice förbundskansler har under loppet av ett år besökt Iran två gånger. Österrike å sin sida ordnade med ett statsbesök. Allt görs för att kunna komma in på den iranska marknaden som åter har blivit tillgänglig i samband med att de internationella sanktionerna mot landet hävts.

Hur köpglad den islamiska republiken är illustreras av beställningen av flygplan. Airbus ska leverera 112 plan till ett värde av 27 miljarder dollar och Boeing 100 stycken för 25 miljarder dollar.

Mänskliga rättigheter vädras

I somras kom Wallström och hennes iranska motsvarighet överens om att man ska upprätta den nämnda dialogen. I ett svar till Kristdemokraterna har Wallström klargjort att mänskliga rättigheter ska ingå i dialogen mellan Sverige och Iran.

Det påtalas också klart och tydligt att man från svensk sida ska ”uppmärksamma övergrepp i frågor som rör religionsfrihet.” Det låter bra. Nästan för bra för att vara sant.

Den feministiska regeringen har inte visat något större intresse för religionsfrihet. I Wallströms utrikespolitiska deklarationer finns inte ens begreppet religionsfrihet med. Trots att en mycket stor del av alla som flyr gör det för sin tros skull nämnde Wallström inte ens något om religiös förföljelse i regeringens viktigaste utrikespolitiska dokument i våras.

Om detta inte kan uttalas i en svensk debatt, hur högt prioriterat är det då i en dialog med en regim som förföljer oliktänkande och då särskilt konvertiter som lämnat islam?

Oklart mål bakom

Frågorna hopar sig. Vad är det överenskomna syftet och målet med dialogen? Kommer Sverige under denna dialog att ha kontakt med iranska människorättsaktivister som själva inte kan föra en dialog med Irans regim?

Kan det rentav vara så att denna överenskommelse är det alibi som krävs för att Sverige ska kunna idka handel med Iran? Näringsminister Damberg sa till Dagens Industri i samband med sin Iranresa att han trodde att den svenska exporten dit skulle kunna uppgå till sex miljarder kronor under ett antal år framöver.

Det är köparens marknad och Irans regim kan välja mellan sina handelspartners. Men här prövas den feministiska regeringen. Förhoppningsvis väger iranska kvinnors och konvertiters intressen tyngre än den svenska industrins behov av affärspartners.