Oro inför utredning

Tidigare samfundsminister Stefan Attefall varnar för följderna av den nyligen tillsatta utredningen av statens stöd till trossamfunden. Han ser en uppenbar fara för att samfunden börjar användas för statens syften.

Regeringen har beslutat att statens stöd till trossamfunden i Sverige ska utredas. Man vill att målet med stödet ska ses över och se ett nytt regelverk med förtydligade krav på demokratiska värderingar.

Stefan Attefall, KD, var som civil- och bostadsminister under förra mandatperioden ansvarig för trossamfunden. Han har läst direktiven och är kritisk av flera anledningar.

Dels utifrån konsekvenserna av utredningen, dels för att han anser att regeringens direktiv är historielösa.

– Med utredningen öppnar man dörren till starka krafter som vill stoppa stödet till trossamfunden men också för krafter som vill detaljstyra stödet, säger Stefan Atte­fall.

Är för försiktiga

Han är tydlig med att samfunden har anledning att oroas.

– Om de inte aktivt tar del i opinions­bildningen, försvarar sig och förklarar vad de gör och vad stödet handlar om, kommer ingen annan att hjälpa dem. De måste ta ett aktivt ansvar själva, säger Stefan Attefall.

Den tidigare ministern anser att trossamfunden jämfört med andra organisationer och föreningar i samhället, är alldeles för försiktiga och blygsamma.

– Trossamfunden har mycket att vara stolta över och visa upp, de gör mycket för samhället. Tala om det, marknadsför det och huka inte för mycket i kyrkbänkarna, säger han.

Risk för detaljstyrning

Anledningen till denna starka uppmaning är att Stefan Attefall ser en framtid med detaljstyrning av trossamfunden.

Det kan till exempel ställas krav på jämställdhet, där trossamfund ska tvingas in i samhällets syn på jämställdhet som krockar med samfundens ämbetssyn när det gäller kvinnor.

– Men det är inte en jämställdhetsfråga i första hand för katolska kyrkan hur den ser på präst­ämbetet, utan det är en tradition och en teologisk hållning. Detsamma gäller för muslimska samfund och imamer. Om de ska förändra sin ämbetssyn ska de göra det själva. Det ska inte någon tvinga på dem. Denna balansgång måste man förstå, säger Stefan Attefall.

Stödet kan ändras

I dag ges statligt stöd till tros­samfund i tre bidragsformer. Men det är skillnad på organisations­stödet och det stöd som finns för projekt och verksamheter. De senare ges för bestämda ändamål medan organisationsstödet betalas ut för att samfunden ska kunna bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet.

När Stefan Attefall var minister höjdes organisationsstödet till trossamfunden. Men nu har regeringen skrivit i utredningsdirektivet att det kan finnas anledningar till att ändra utformningen av stödet.

Om det skulle bli ett skifte från ett allmänt stöd till mer riktade och villkorade, finns risken att det skulle äventyra samfundens självständighet, varnar Stefan Attefall.

– Det är en uppenbar fara att man börjar använda trossamfunden för statens syften. Trossamfundens särart, styrka och roll är att vara just det de är. De gör stora insatser för samhället i stort.

Kyrkorna ställer upp

Han nämner krisberedskapen i kommunerna som ett exempel. Myndigheterna utgår från att kyrko­rummet öppnas vid stora olyckor eller katastrofer.

– Det är ett litet exempel, men avgörande. Präster och pastorer ställer upp i krishanteringen och man jobbar mycket inom sjukvården med andlig vård och omsorg.

Stefan Attefall menar att trossamfunden gör ett antal tjänster åt staten utifrån sin kompetens och sin profession inom områden där staten förväntar sig hjälp.

– Stödet till trossamfunden är ett uttryck för att man betalar tillbaka lite för den tjänsten. Men man gör det utan att detaljstyra samfunden och det är en viktig princip. Börjar man detaljstyra samfunden och använda dem för statens och kommunens syften i större utsträckning, tappar samfunden sin självständighet, säger han.

Risk för sluttande plan

Stefan Attefall förklarar att det primärt handlar om synen på det civila samhället.

– Har man en grumlig syn på civil­samhället leder det till grumliga stats­bidragsregler och då är vi inne på ett sluttande plan. Här har socialdemokratin en tradition som man inte ska vara stolt över, säger han.

Statsvetaren Ulf Bjereld är utsedd som utredare. Som ordförande i Socialdemokrater för tro och solidaritet har han en plats i Socialdemokraternas partistyrelses verkställande utskott.

– Ulf Bjereld förstår de här sakerna i många stycken. Problemet ligger i vad han får för signaler, vilka förslag som är möjliga att lägga fram och vilka krafter som drar igång kring remissförfarandet och den partipolitiska behandlingen.

Brister i direktiven

Han känner också en stor oro över att så få kan frågorna och att få försvarar trossamfundens ställning.

– Det är för lite politisk aktivitet och för lite politisk uppbackning. Jag utgår från att Kristdemokraterna kommer att stå på barrikaderna, men det behövs fler krafter som gör det, säger han.

Stefan Attefall menar att den bristande kunskapen i dessa frågor även märks i direktiven som regeringen tagit fram. Han påpekar att den historiska bakgrunden till stödet saknas.

– Stödet till trossamfunden kom samtidigt som presstödet och partistödet. Det var en del av tanken om  att stärka de demokratiska institutionerna i Sverige.

Nästa grej som också missas i direktiven är att när Svenska kyrkan skildes från staten fick Svenska kyrkan av staten fri uppbörd av kyrkoavgiften. Den administrationen betalar staten helt och hållet. Motsvarande den kostnaden skulle de fria samfunden få, säger Stefan Attefall.

Han varnar för vad som kan ske om man börjar rycka i trossamfundens stöd:

Då måste staten också börja ta betalt för Svenska kyrkans uppbörd av kyrkoavgift och då är man inne på att kraftigt nedmontera allt stöd till trossamfund. Svenska kyrkans unika ställning i Sverige med dess historiska behandling är mer än ett trossamfund, den är exempelvis också bärare av kulturinstitutioner.

– Tyvärr är det få politiker som begriper det här.

Titta på övriga organisationer

Stefan Attefall uttrycker förståelse för de som vill avskaffa allt stöd till alla organisationer utifrån en principiell nyliberal hållning. Men, anser han, då ska man börja med dem som får de stora pengarna.

– Titta på bidragen till kulturorganisationer, all folkbildning, idrotten, alla olika Folkets hus-föreningar och bygdegårdsföreningar. Det är miljardbelopp. Varför ska då inte trossamfunden också få stöd?

– En rad olika bidrag går ut med mycket större belopp, men det blir så speciellt när trossamfunden får en liten skärv av alla de här pengarna, säger Stefan Attefall.