På plats i EU:s högborg

Samtidigt som flyktingar söker trygghet och en framtid i EU ökar rädslan för islamistisk terrorism. Dessutom har Storbritannien bestämt sig för att lämna unionen. Möt EU-parlamentarikern Lars Adaktusson i ett Bryssel där det är svårt att finna gemensamma svar på aktuella frågor.

Britterna har med knapp majoritet röstat för att lämna Europasamarbetet och Lars Adaktusson, Kristdemokraternas europaparlamentariker, kliver in i avgångshallen på Bromma flygplats.

Han kommer från en debatt i SVT Forum med Marita Ulvskog, S, om Brexit. Nu ska han till Bryssel och av en slump hamnar vi på samma plan. En dramatisk flygresa där en motor går sönder och planet får gå ned för landning i Göteborg. Lars Adaktusson och parlamentariker Anna Hedh, S, bokas om till Stockholm medan övriga får sova i Borås över natten innan man kan ta sig vidare igen.

Tidningen Poletik har fått löfte om en längre intervju med Adaktusson dagen därpå. Vi vill få en inblick i parlamentarikerns liv även utanför de politiska förhandlingarna. Dag Elfström, pressekreterare och sakkunnig på KD-kansliet, har visserligen sagt att ”när Lars är i Bryssel är han i princip bara i parlamentet” men Adaktusson har tackat ja.

Visar förbjuden film

Tillsammans med Teresa Jiménez-Becerril, spansk europaparlamentariker, ordnar Lars Adaktusson ett seminarium i parlamentet samma dag som Poletik anländer. De visar dokumentärfilmen Watching the Moon att Night som Poletik skrev om i nummer 22.

Det är en film om global nutida och historisk terrorism och antisemitism, som SVT vägrar visa. Filmskaparna Joanna Helander och Bo Persson är på plats vid seminariet.

Lars Adaktusson inleder med att tala om oviljan från svensk TV att
visa filmen och förklarar det delvis med ett motstånd mot att belysa terror som utförs av islamister. Han tror att man fruktar islamofobi mer än man vill belysa den terror som begås i islams namn. Att visa israeler som offer är också kontroversiellt i den svenska kontexten.

Finns ingen ursäkt

Teresa Jiménez-Becerril vars bror och svägerska mördades av ETA och som medverkar i filmen som anhörig, är upprörd över att många EU-parlamentariker inte vill ta tydlig ställning för terroristernas offer.

− De hittar ursäkter för terroristernas dåd, sociala och ekonomiska. Men det finns ingenting som ursäktar ett terrordåd.

En av deltagarna är Huguette Chomski-Magnis, generalsekreterare för en politiskt obunden rörelse för fred och mot terrorism, MPCT, med säte i Frankrike. Hon vill få dokumentärfilmen visad även i Paris och är upprörd över att ingen av de franska europaparlamentarikerna är på plats vid visningen i Bryssel.

Hon säger att det är svårt att tala om islamistisk terror även i Frankrike utan att stämplas som islamofob: ”trots att det finns så många muslimer i landet som flytt undan den islamistiska terrorn i Algeriet”, säger hon.

Träffar svenskt MC-gäng

Dagen då Poletik ska intervjua Lars Adaktusson, ska han först ta emot ett svenskt motorcykelgäng på studiebesök. Det är Tommy Bernevång, politisk sekreterare i KD för kommun- och landstingspolitiska frågor, leder gruppen som hojat till Belgien via Danmark, Tyskland och Holland.

Lars Adaktusson, ordinarie ledamot i utrikesutskottet och i underutskottet för mänskliga rättigheter, redogör för sitt arbete och om EU. Han får svara på frågor om Brexit och förklarar att det mycket handlar om en inrikes förtroendekris med svagt brittiskt ledarskap.

EU behöver återgå till grundläggande värderingar och syssla mer med stora gränsöverskridande frågor, som klimat och organiserad brottslighet. Där behövs mer och inte mindre samarbete. Mindre frågor ska hanteras nationellt, säger han.

Ska på EPP-möte

Lars Adaktusson som även är ersättare i utskottet för transport och turism får också frågor om hur EU-regler påverkar tvåhjulingar. Han berättar att hans frågor för närvarande främst gäller infrastruktur. MC-gänget är i alla fall nöjt med att EU sagt ja till att tillåta amatörbyggda motorcyklar, något som vissa länder velat säga nej till.

Nu är det tolv minuter kvar tills Lars Adaktusson ska delta i ett gruppmöte med den största partigruppen, kristdemokratiska EPP.

– De brukar aldrig börja i tid, säger Martin Källstrand, politisk rådgivare.

Jag får göra min intervju utanför ingången till salen Alcide De Gasperi där de 220 ledamöterna ska sammanträda. Salen är uppkallad efter en av EU:s grundare. Det blir en kvarts korta frågor med korta svar, folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU har precis ägt rum:

Är det den fria rörligheten, med arbetskraft utifrån, som är huvudorsaken till att britterna röstat för ett utträde?

– Det stämmer nog. En annan orsak är den allmänt negativa bilden av EU och att det finns en klyfta mellan väljare och beslutsfattare. Och känslan av att EU lägger sig i för mycket och sysslar med fel saker.

Är detta hur britterna röstat, en klassfråga? 

– Bland högutbildade var det en stor majoritet som ville behålla medlemskapet och bland lägre utbildade var en majoritet emot. Så det finns en klassaspekt.

Kommer utträdet inte främst att drabba de som röstat nej?

– Jo. En dyster effekt är att de som kanske förlorar mest på ett utträde är de som röstade för det. Det är många som tjänar på att Storbritannien är med i EU. Grupper där arbetslösheten är stor och det finns ett utanförskap, tjänar på en stabil brittisk ekonomi och ett stabilt förhållande till EU och den inre marknaden, med stabila villkor för brittiska företag.

Hur påverkas Sverige av Brexit?

– På många sätt. Frihandeln är ett område där vi arbetat tillsammans och stått varandra nära. I tider när protektionism och nationalism växer så behövs det starka krafter som håller emot och Storbritannien har varit en kraft som drivit på för ett gränslöst och öppet Europa. Det blir också svårare att bedriva handel med Storbritannien.

Hur är det att ha växlat från journalist till politiker? Har du fördelar av att ha arbetat som journalist?

– Jag har alltid tyckt att det behövs människor i politiken med olika erfarenheter och bakgrund. Det finns en risk i att det blir en likriktning när människor i de olika partierna har samma bakgrund och bara har varit en kort tid eller ingen alls i näringslivet eller i arbete utanför politiken. De har viktiga kunskaper men saknar ett perspektiv som är viktigt om man ska fatta bra beslut.

– Jag har stor nytta av att jag arbetat med politik som journalist, hela tiden faktiskt. Hade jag till exempel varit ingenjör och aldrig sysslat med politik hade det varit ett mycket svårare skifte.

– Att kunna kommunicera i tal och skrift är också en del i journalistiken som jag har nytta av.

Hur är din kontakt med Kristdemokraterna i Sverige?

– Jag talar fortlöpande med Ebba Busch Thor och hennes medarbetare. Och jag har kontakt med andra delar av partiet och sitter i partistyrelsen.

Du har åsikter om politiken i Sverige och skrev på DN Debatt att du tycker att det är dags att Allianspartierna aktivt verkar för att fälla den rödgröna regeringen. Det är väl inte Kristdemokraternas officiella linje?

– Det finns inga skarpa beslut i partiledningen om vad vi ska tycka i den frågan och jag känner en frihet att diskutera de här frågorna. Det finns inget krav på att man ska vara tyst.

– Jag kan ge uttryck för mina åsikter även om jag naturligtvis är lojal med de beslut som fattas i partiet. Debattartikeln var ett sätt att försöka påverka opinionen, både i partiet och utanför. Jag ser det som en viktig del i mitt uppdrag som folkvald att bilda opinion och påverka politiken i den riktning som jag tror är viktig.

– När det gäller Alliansen så blir jag mer och mer övertygad om att vi kommer att få problem framöver om vi inte aktivt visar en vilja att ta ansvar för Sverige.

På visningen av Watching the Moon at Night talade din spanska kollega om oviljan i parlamentet att ställa upp för terrorismens offer. Håller du med henne?

– Det finns en hård konflikt när det gäller åtgärder mot terrorismen, framför allt i den politiska vänstern. Man är emot åtgärder som man upplever kompromissar för mycket med personlig integritet och rättssäkerhet, att man trampar in i människors privatliv genom ökad bevakning.

– Integriteten har varit viktigare än att det kan bli fler offer. Miljöpartiet har också varit starka motståndare till PNR, att föra register över flygpassagerare. Förslaget stoppades först av den gröna gruppen och sedan också av Liberalerna och Socialdemokraternas grupp och Vänstern, under lång tid. EU-parlamentet beslutade till sist om registret.

– Det som diskuteras mest för närvarande är hur man kan bli bättre på att samordna Europas säkerhetstjänster. Det finns en kultur inom säkerhetstjänsterna som gör att man inte delar med sig av information. När det har skett terrordåd så har det funnits information i Belgien som Frankrike inte fått ta del av, och vice versa. Här tror jag att EU kan öka trycket på säkerhetstjänsterna för att samverka.

Är det så som den franska fredskämpen sa på seminariet, att det finns en rädsla att tala om att islamism ligger bakom större delen av terrorn i dag?

– Det finns en sådan försiktighet men jag upplever att rädslan är större i Sverige än här. Åsiktskorridoren när det gäller de frågorna känns trängre i Sverige. Det kan ha blivit något bättre, men går man tillbaka 10–15 år har det varit svårt att diskutera islam över huvud taget.

När jag bokade den här intervjun sa de på kansliet att när du är i Bryssel är du nästan bara i parlamentet. Stämmer det?

– Ja. Jag har inte ett socialt liv i Bryssel som man har när man bor utomlands i andra sammanhang. Jag kommer oftast tidigt måndag morgon och åker till Sverige sent torsdag kväll. Jobbet är så intressant och spännande så det är ingen uppoffring.

– Det är för att jobba jag är här, få vara engagerad för Kristdemokraterna och partiets ideologi. Jag får möjlighet att föra fram och försöka omsätta partiets politik i praktiken. Det är helt fantastiskt och då väger andra delar av Bryssel ganska lätt.

Attentat på flygplats

Nu är ledamöterna på plats i Alcide De Gasperi och EPP-mötet ska börja. Efter det ska Lars Adaktusson ta emot ett hundratal deltagare på ett seminarium om folkmordet på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker i Turkiet 1915.

Han har varit med om att få EU-parlamentet att erkänna folkmordet. Dagen före intervjun inträffade ännu ett självmordsattentat på en flygplats, den stora och välbevakade Atatürk i Istanbul, med ett femtiotal döda och många fler skadade.

På flygplatsen i Bryssel där ett liknande attentat ägde rum i mars i år får jag passera dubbla säkerhetskontroller på min väg hem till Stockholm och här och var står tungt beväpnade soldater posterade.

Ökad medvetenhet behövs

Här passerar många tusen människor varje dygn. En flygplats är en av de starkaste symbolerna för frihet, rörlighet och möten mellan människor från olika världsdelar och kulturer. Det är omöjligt att tro att det går att helt undvika terrordåd på en sådan plats.

Terrorister som vill förstöra demokratiska och humanistiska värden måste bekämpas på så många olika plan.

Att visa filmen Watching the Moon at Night i svensk tv och höja medvetenheten om vad terrorism handlar om vore ett sätt.

Fotnot: Hela intervjun med Lars Adaktusson återfinns i papperstidningen, nr 28-29.