”Politikerna sviker småföretagen”

I valrörelsen 2014 lyckades Företagarna få fram budskapet att jobben skapas i småföretagen, inte av Arbetsförmedlingen. Efter valet svek den feministiska regeringen företagarna. Inte minst kvinnorna.

Erik Nilsson har ansvar för opinionsbildningen på Företagarna, Sveriges största företagarorganisation med över 70 000 medlemsföretag. Den verkar för ett bättre företagarklimat i Sverige.

När han hör om Nils–Erik Jonassons företag Repond concept som Poletik skriver om i detta nummer säger han spontant att han älskar de här företagen som kommer med nya idéer och hittar en lucka där de behövs och kan verka.

Sveriges företag består till över 90 procent av småföretag med i snitt en till fyra anställda. De flesta vill växa men politikerna gör det inte lätt för dem.

Inför valrörelsen 2014 hade Före­tagarna en kampanj för att visa allmänhet och politiker att det är i småföretagen jobben skapas. Fyra av fem jobb uppstår här.

Före­tagarna ville att det skulle bli en valfråga. De lyckades få nästan alla partier att nämna företagarnas betydelse för jobben i den sista TV-sända partiledardebatten.

Hur gick det efter valet?

– Verkligheten hängde inte riktigt med, säger Patrik Nilsson. Särskilt regeringspartierna glömde bort vad de sagt i valrörelsen.

Socialdemokraterna gjorde också en egen undersökning för att se om kampanjens budskap stämde. Den visade att till och med nio av tio jobb skapas i småföretagen.

– Ändå lever Socialdemokraterna kvar i bilden av Sverige som en industrination och att jobben skapas av politikerna och Arbetsförmedlingen. Det gäller andra partier också. Moderaterna är inte särskilt småföretagarvänligt, säger han.

Mer positiva till företag

– Men bilden av företagaren har ändrats hos allmänheten de senaste åren, säger Patrik Nilsson. Entreprenör har blivit ett mer positivt begrepp. Fler och fler känner en företagare och Ungt företagande har gjort mycket för att sätta en positiv bild hos yngre  generationer.

När det gäller Alliansregeringen säger Patrik Nilsson att dess reformer skapade ett större arbetskraftsutbud men att företagen fick allt för få stimulanser att anställa.

När det gäller att som Recond concept inte ha anställda utan ge jobb till underleverantörer med F-skattsedel säger han att det är så utvecklingen ser ut i dag.

Fortfarande vill många vara anställda. Hur ska företagen växa och anställa?

– Vi på Företagarna sågade höstbudgeten och den innan, vi är så besvikna på regeringen. De drar pengar från de jobbskapande funktionerna. Vi slogs mycket för rot­avdraget, men istället för att utveckla det sänkte regeringen avdraget till halva nivån, säger Patrik Nilsson.

– Med rot och rut skapades extremt många arbetstillfällen, svart marknad blev vit och människor som stått utanför det sociala skyddsnätet kom in, vilket var väldigt värdefullt. Nu står fler utanför arbetsmarknaden.

Han anser att vissa branscher är för högt beskattade, tjänstesektorn till exempel kan inte skatta som de traditionella industriföretagen utan det skapas svarta marknader.

– Ägarna till företag vill gärna ha ett vitt företag, men med försämringen börjar de som arbetar jobba svart och konkurrerar på så sätt ut arbetsgivare. Det sammanhanget tror jag inte politikerna förstår.

De stora partiernas syn på företagande och vinst måste ändras, tycker Företagarna.

– Politikerna kan inte, som Socialdemokraterna, beskriva småföretagare som dåliga arbetsgivare. Eller som Moderaterna gör, glömma bort dem.

Kostnaderna måste sänkas

Patrik Nilsson tror inte att löntagare förstår hur höga kostnaderna är för att anställa. Han efterlyser mer transparens.

– Det måste bli billigare att anställa. Det är jättetydliga krav från våra medlemmar. Först och främst måste det hända något med arbetsgivaravgiften, säger Patrik Nilsson.

– Att man behöver betala in till socialförsäkringen är logiskt men skattedelen är ologisk. Varför ska man betala skatt på något som samhället efterfrågar, som att ordna arbetstillfällen?

Förutom skattereformer, vad har Företagarna för önskemål?

– Man måste se över social­försäkringssystemet. Småföretagare betalar in till systemet men har svårt att få ut något från det. Är man i situationen att bilda familj har man inte råd att vara företagare, det är för otryggt.

Anser du att regeringens politik är feministisk?

– Jag svarar absolut nej på den frågan. Tvärtom har regeringen skapat en extrem turbulens i de stora branscher som har många kvinnliga företagare.

– Man började med att tala om att det var jättehemskt med rut och sänkte taket. Man talade om lyxtjänster trots att siffror visar på motsatsen, jättemånga pensionärer använder rut. Människor som stått långt ifrån arbetsmarknaden har kommit in.

– Sen fick vi den stora integrationsdebatten. Då började regeringen omfamna rut som den stora lösningen på flyktingkrisen samtidigt som man inte höjer taket för avdraget.

Nyckfullheten försvårar

Företagare får en otroligt skev bild av vad som kommer att hända i framtiden. Är man beroende av politikers nyckfullhet så vågar man inte investera och det har drabbat kvinnligt företagande framför allt.

– Små omsorgsföretag där kvinnor är företagare behöver vinsten för att investera och utveckla företaget och den kunskapen verkar ha gått helt förbi i regeringen, säger Patrik Nilsson.

Det sägs att företag har svårt att anställa för att det saknas personer med rätt kompetens. Är det så?

– Det har seglat upp som det absolut största hindret för före­tagande från att ha legat på andra plats. Kostnaden för att anställa låg väldigt länge etta.

Patrik Nilsson berättar att Före­tagarna snart ska presentera en stor undersökning om vad företagarna efterfrågar. Men en sak som tidigare märkts är att efterfrågan på generisk kunskap är stor.

– Generisk kunskap är förmågan att komma i tid, att vara pålitlig så att företagaren kan känna sig trygg med att ha personen på arbetsplatsen. Ägaren måste kunna gå ifrån och veta att företaget sköts.

Få på AF:s träffar

En annan sak som Patrik Nilsson gärna tar upp är Arbetsförmedlingens roll.

– När vi pratar med våra medlemsföretag säger de att när de hör av sig till AF med behov av arbetskraft så säger AF att det finns hur många arbetssökande som helst.

– Så ordnar de en öppen träff där arbetsgivare och arbetssökande kan sammanstråla. Men så kommer det bara en eller två som är intresserade av jobbet, oftast personer med utländsk bakgrund.

Måste få konkurrens

Det finns en uppfattning om att svenska ungdomar inte vill jobba speciellt mycket.

Hur det är med den saken och med dagens arbetsmoral kanske Företagarnas kommande undersökning visar.

Patrik Nilsson anser att Arbetsförmedlingen måste konkurrensutsättas i framtiden. Men att dess verksamhet trots allt har förbättrats.

Lyckat jobbprojekt

Företagarna drev under ett par år ett projekt som kallades Jobbsökarna.

– Vi ”kidnappade” en arbetsförmedlare från varje region och placerade denne på vårt regionkontor. De fick en lista på företag som de skulle kontakta. På mindre än ett år hittade de 2 000 lediga jobb, varav många inte ens var utlysta. Mer än hälften tillsattes sedan av AF.

I dag används den modellen på Arbetsförmedlingarna som också blivit mer självstyrande i regionerna vilket är välkommet då villkoren ser olika ut över landet.

Hjälpte in flyktingar

Patrik Nilsson säger att många av Företagarnas medlemmar är positiva till flyktingmottagandet, tvärtemot vad som ibland påstås i debatten. Dessutom är många invandrare företagare och anställer andra invandrare.

– När flyktingvågen var som störst så brusade det civila samhället fram i brist på politiska beslut.

– Våra medlemmar bidrog genom att sätta igång projekt för att erbjuda sysselsättning under den alltför långa asylprocessen. Anledningen var både att företagen behöver arbetskraft och att man vill hjälpa till.

– Man ska komma ihåg att de här små företagen ofta verkar i en bygd som inte klarar sig om det inte kommer in ny kraft. Om bygden inte mår bra kan företaget inte fortsätta sin verksamhet och företagaren med familj måste kanske flytta.