”Regeringen förstår inte vår situation”

Lena Nitz företräder 20 500 poliser. Hon är hård i sin kritik: Inrikesministern har en felaktig verklighetsbild och polismyndigheten har en befälsstruktur som är otydlig och en rörig hierarki.

Inrikesminister Anders Ygeman och rikspolischef Dan Eliasson säger ofta att polisen aldrig haft så mycket pengar som i dag och att budgeten stärkts på grund av flyktingsituationen. Vad tänker du om det?

– Polisen är både underfinansierad och underdimensionerad. Om man från politiskt håll inte förstår att polisen behöver mer pengar har man inte gjort sin omvärldsanalys. Att hänvisa till flyktingsituation gör det väldigt tillfälligt. Vi behöver permanenta satsningar.

– Polisförbundet vill ha en grundläggande verksamhetsanalys av polisen. Det är först då vi vet hur mycket pengar som behöver satsas och på vad. Den analysen finns inte i dagsläget. Regeringen förstår inte vilket läge polisen befinner sig i, säger Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet.

Polisen har å andra sidan fått resurstillskott de senaste åren, men utan att den polisiära yttre närvaron ökat nämnvärt. Hur kommer det sig?

– Därför att antalet poliser i förhållande till folkmängd inte har ökat tillräckligt. Dessutom är det så att många poliser till exempel skaffar barn och blir föräldralediga. Många är även tjänstlediga av andra skäl. Trots att antalet poliser ökat har vi därför inte fler årsarbetskrafter än vad vi hade i mitten av 1980-talet.

– När vi förra året fick särskilda händelser med terrorhot och en flyktingström hit blev det väldigt påtagligt att vi inte är tillräckligt många. Vi har lidit av en långtgående underdimensionering under lång tid och nu har regeringen tagit bort kravet på minst 20 000 poliser ur regleringsbrevet.

Hur ser du på er kapacitet?

– Rikspolischefen går ut och säger att vi ska ha fler poliser på grund av flyktingströmmen. Då har han en naiv syn på polisens förmåga. Det krävdes ganska lite för att tänja oss till bristningsgränsen i höstas: ett terrorhot och en tillfälligt hög invandring.

– Därför har Polisförbundet efterfrågat att Riksrevisionen ska göra ett stresstest av Polisens grundförmåga och på en särskild händelse som en terrorattack. Medborgarna, politikerna och poliserna förtjänar att få veta vad vi ha för förmåga. Det arbetet måste göras nu.

Trots att över 4 500 personer sökte till Polishögskolan i år kunde man bara fylla 257 av de 300 platserna. Ändå säger inrikes-ministern att polisyrket är attraktivt. Går det ihop?

– Det går inte ihop. En sådan kommentar visar att man inte har rätt verklighetsbild. Polisförbundet efterlyser en personalförsörjningsstrategi som stämmer överens med verkligheten. Det har vi inte i dag. Det är ett stort problem att så få kvalificerar sig till Polishögskolan. Polisyrket är inte vilket yrke som helst, den enskilde polisen fattar avgörande beslut varje dag och har mycket stor makt.

– Vi måste ha fler kvalificerade sökande per plats, det duger inte att alla som uppfyller kriterierna kommer in. Polishögskolan måste kunna göra ett kvalificerat urval. Med tanke på den makt vi har vill vi ha de allra bästa av dem som söker.

Du har kallat läget i polisen för kaosartat. Kan du utveckla det?

– Det finns flera delar. Omorganiseringen har inte fungerat på ett tillfredställande sätt. Vi var inledningsvis positiva till reformen men får nu dagligen indikationer på att den inte fungerar. Vi har fått en ny arbets- och delegationsordning som ska vara ryggraden i den operativa verksamheten för polisen, men den leder till fler frågor än svar om vem som ska besluta om vad.

– Vi har också en befälsstruktur som är otydlig och en rörig hierarki inom myndigheten. Det brister i både ledning och styrning. En annan del av kaoset är att vi tydligt ser att fler poliser väljer att sluta genom förtidspensionering och att folk söker sig till andra yrken. Det blir en ytterligare påfrestning och det leder till akut polisbrist.

Finns det ingenting i omorganiseringen som är bra?

– Jo, vi är positiva till en sammanhållen svensk polis. Det är bra att ha en myndighet istället för 21 olika. Vi har en rikspolischef som har mandat att leda svensk polis. Det är för tidigt att säga var det hela kommer landa i, vad det kan få för effekter. Hittills har vi inte sett de positiva effekter som var syftet med omorganisationen.

– Till exempel skulle polisen komma närmare medborgarna, men det har inte skett visar våra medarbetarundersökningar. Svenska poliser anser helt enkelt inte att de kommit närmare medborgarna efter omorganisationen. I samma medarbetarundersökning svarade noll procent att de tyckte att polisen blivit mer effektiv. Noll procent, säger Lena Nitz.

Du säger att rikspolischefen har fått mandat att leda. Gör han det?

– Han har fått mycket kritik som är befogad. Sen är det en svår omorganisation och det ska man ha respekt för. Vi har ju framfört kritik. Hur vi ser på Dan Eliasson beror på om han lyssnar på vår kritik och på hur omorganiseringen går.

Vad är då viktigast för att göra polisyrket attraktivt igen?

– Det första är lönen. Poliser har alldeles för låga löner i dag. Löneutvecklingen är vår högsta prioritet. För det andra så måste arbetsvillkoren förbättras väsentligt på ett grundläggande plan. Det handlar om arbetstid, att få tid för återhämtning, tid till träning och utbildning.

– Dessutom vill vi ha en tydlig yrkesutveckling så att poliser kan fortbilda sig i större utsträckning. I dag finns knappt någon vidareutbildning alls.

– För det tredje måste polisen arbeta med att utveckla sitt varumärke som arbetsgivare liksom sin personalpolitik. Det fjärde är att polisutbildningen måste få högskolestatus som i övriga Norden. Sverige är nästan ensamt om att inte ha en högskoleutbildad polis.

För några år sedan genomförde poliser runt om i landet en manifestation i protest mot dåliga arbetsvillkor och låga löner. Upplever du att ledningen lyssnade på ert missnöje?

– Ja, då lyssnade de. Men man ska komma ihåg att den protesten genomfördes innan omorganiseringen gjordes. Dåvarande Rikspolisstyrelsen lyssnade på våra krav och lägstalönerna höjdes, men sedan dess har det hänt väldigt lite. Nu har den nya ledningen verkligen chansen att visa hur svenska poliser värderas i den avtalsrörelse vi går in i under sommaren. Vi har höga förhoppningar.

– Vi får dagligen signaler på att många poliser kommer välja att sluta om våra lönekrav inte tillmötes­gås och vi har redan sett den utvecklingen eskalera.

Frågan som många poliser ställer sig är huruvida det är värt att utsätta sig för påfrestningen som det innebär att vara polis: är det värt det utan höjd lön? För fler och fler blir svaret nej, eftersom de inser att det finns andra yrken där man belönas bättre, säger Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet.