Spelet bakom stolen

Den 28 juni valdes Sverige in i FN.s säkerhetsråd, med sex rösters marginal. Något som inte är lika känt är att Sverige tog hjälp av den palestinske utrikesministern för att få afrikanska röster.

Den 1 januari 2017 tar Sverige plats i FN:s säkerhetsråd för fjärde gången. En framgång för den rödgröna minoritetsregeringen som satsat allt på att få en svensk plats.

Redan i regeringsförklaringen 2014 slog statsminister Stefan Löfven fast att detta var en prioriterad fråga. Men vägen dit har kantats av medvetna avsteg från vedertagna demokratiska principer.

Med facit i hand syns en tydlig röd tråd. Ett överordnat mål som helgade alla medel där även frotterande med diktaturer och regimer som frekvent kränker mänskliga fri- och rättigheter har ägt rum.

Med Palestinas hjälp

Omröstningen i FN:s general församling i slutet av juni ägde rum en månad efter ett betydligt mindre arrangemang i Stockholm. Det svenska mötet gavs stor betydelse av den svenska regeringen då det samlade alla afrikanska ambassadörer i Sverige.

Vid sidan av Sveriges utrikesminister Margot Wallström var även hennes palestinske kollega Riyad al-Maliki kvällens hedersgäst.

Då Afrikas 54 länder utgör mer än en fjärdedel av FN:s medlemsstater utgör dessa en maktfaktor i sammanhanget. Detta betonades också av arrangören inför den palestinske utrikesministerns anförande, till den samlade diplomatkåren.

– Jag är här för att få Sverige valt till säkerhetsrådet. Med Sverige får vi alla en stark röst i FN, sa Riyad al-Maliki.

Afrikas ”Nordkorea” deltog

Ogenerat förklarade den palestinske ministern att detta var anledningen till hans besök i Sverige. Riyad al-Maliki uppmanade alla afrikanska stater att rösta på Sverige istället för Nederländerna och Italien som också sökte en plats i säkerhetsrådet. Han poängterade att man kan lita på den svenska regeringens löften.

– Man lovade oss att erkänna Palestina. Och det har man gjort, sa han och riktade ett innerligt tack till sin svenska kollega.

Bland de afrikanska ambassadörer som var med på tillställningen fanns Eritreas ambassadör. Ett land som på grund av regimens kränkningar av mänskliga fri- och rättigheter beskrivs som Afrikas motsvarighet till Nordkorea.

Tyst om Dawit Isaak

Med Stefan Löfven som statsminister har den svenska regeringen tigit om dessa övergrepp och att regimen sedan 14 år håller den svenske medborgaren Dawit Isaak fängslad utan rättegång. Alliansregeringen nämnde den svenske samvetsfången i regeringens utrikesdeklaration upprepade gånger.

Statsministern behöver svara på varför han vid tidigare tillfällen har träffat den eritreanska regimens utrikesminister utan att öppet agera för sin fängslade landsman. Kritik har riktats mot att regeringen har valt att inte stöta sig med olika länder för att på så vis vinna stöd i omröstningen.

Frågan är extra relevant eftersom som det under tidigare mandatperioder från socialdemokratiskt håll krävdes att alliansregeringen skulle agera.

Lyxresa för ambassadörer

Hur respektive land röstade framgår inte. Men att Sverige lyckades få 134 röster redan vid första omgången visar på en stor uppslutning. 

Än mer besvärande är frågan om mutanklagelserna som väcktes tidigare i år då 27 FN-ambassadörer bjöds till Sverige på lyxresa där enbart flygbiljetterna kostade sammanlagt 1,4 miljoner kronor. Pengar som var avsatta för biståndsverksamhet.

När Alliansen tog över makten 2006 drogs Sverige fortfarande med löften som avgetts i tidigare kampanjer för en plats i säkerhetsrådet. Vilka länder som Sverige nu står i skuld till och hur mycket kommer visa sig med tiden.