Utredaren: Stefan Attefall har rätt

Regeringens utredare Ulf Bjereld håller med Stefan Attefall om att utredningen av statligt stöd till trossamfund väcker krafter som vill stoppa stödet.
– Jag delar också bedömningen att det finns en inriktning som vill att staten inte alls ska ge pengar till samfunden, säger han.

Tidigare samfundsminister Stefan Attefall är orolig över att för få politiker är insatta i samfundsfrågor. Delar du hans oro över att många är oinsatta?

– Jag tror kunskapen är väldigt ojämnt fördelad. Jag tror att det finns tillräckligt många som har tillräckliga kunskaper för att den parlamentariska gruppen ska få en klok och gedigen sammansättning.

Stefan Attefall menar att utredningen öppnar dörren till starka krafter som vill stoppa stödet till trossamfunden men också för krafter som vill detaljstyra stödet. Hur ser du på detta?

– Han har alldeles rätt. Detta är en politisk sprängfylld fråga där det finns väldigt olika uppfattningar om huruvida och i så fall på vilket sätt staten ska bidra med skattemedel till de olika trossamfunden.

– Jag delar också bedömningen att det finns en inriktning som vill att staten inte alls ska ge pengar till samfunden och det finns de som vill ha en väldigt stark detaljstyrning. Men det finns också de som vill att man ska ge ännu mera pengar och bredda mottagarkretsen. Humanisterna vill exempelvis ha en bredare definition av vilka samfund som ska ha möjlighet att få pengar.

– Det är väldigt många olika önskemål och jag tror att Stefan Attefall har rätt i att den här utredningen bidrar till en ökad debatt om de här frågorna, men som utredare är jag inte orolig för den debatten. Tvärtom tror jag att den kan bidra till ökat insikt och synliggöra vilka skiljelinjer som finns i frågan, säger Ulf Bjereld.

Trossamfunden ska stå bakom samhällets grundläggande värderingar och dessa återspeglar samtidigt rådande normer. Mot detta står urkunder som är tusentals år gamla. Ser du någon utmaning i att moderna och ålderdomliga värderingar krockar?

– Ja, absolut. Det är en utmaning. Jag skulle säga att det finns två huvudskäl till att utredningen tillsatts. Det ena är att lagen gällt i drygt 15 år och aldrig har utvärderats.

– Således finns det ett intresse i sig att se vad som har varit bra, vad som har varit dåligt, vad kan göras bättre, vad som behöver utvecklas och om det finns något som behöver när man ser till vilka samfund som finns i Sverige i dag och hur samfunden organiserar sitt arbete.

– I förlängningen finns diskussionen om tusenåriga, om inte mera, religioner och läror och förhållandet till det moderna samhället. Den spänning var ju lika stor när lagen instiftades som den är i dag, så jag ser ingen kvalitativ skillnad.

I utredningsdirektivet står det: ”Vid utformningen av demokratikriteriet ska således både religionsfriheten och samhällets grundläggande värderingar, inklusive alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen, beaktas.”

Vad innebär det för samfund där kvinnor och män firar gudstjänsten avskilt eller uppdelat i lokalen, eller för samfund där kvinnor nekas samma ämbeten som män?

– Detta är alldeles för tidigt att kommentera. Utredningen har inte börjat jobba än och vi ska arbeta i ett och ett halvt år. Därför vill jag inte föregripa innehållsliga tolkningar av hur det här demokratikriteriet ska utvecklas genom att diskutera de frågorna så här tidigt i processen.

Utredningen ska redovisa och jämföra med hur andra länder arbetar. Sverige med sina starka frikyrkor avviker från stora delar av övriga Europa, och i USA pågår en debatt om ifall samfund ska vara undantagna från att betala skatt. Vilka länder tänker man sig en jämförelse med?

– Ja, det är också för tidigt att säga något om. Det måste vara länder som påminner om Sverige på ett sådant sätt att jämförelsen är meningsfull. Den här materian är också väldigt ny för mig. Jag har inte hunnit tänka efter tillräckligt över vilka de länderna skulle kunna vara.

Målet är att inte inskränka trossamfunden som självständiga organisationer, samtidigt betonas att målet ska spegla samhällets behov! Vad är samhällets behov?

– Det blir samma lite tråkiga svar. Det är också något som utredningen måste betänka och definiera.

– Jag vill passa på att betona att jag som utredare är mån om en dialog med alla berörda parter i den här processen. Vi kommer inte att låsa in oss i en bunker och komma ut med ett resultat ett och halvt år senare, utan vi kommer att arbeta öppet och i dialog med alla berörda parter, säger Ulf Bjereld.