Vägen till ett stärkt civilsamhälle

Det finns regelverk som försvårar, som är utformade utan förståelse för civilsamhällets förutsättningar. Antalet regelverk som föreningsföreträdare behöver sätta sig in i ökar. På sikt riskerar det att kväva det ideella engagemanget.

Det ideella engagemanget är högt och stabilt i Sverige: 53 procent av svenskarna utför ideellt arbete, i snitt 15 timmar i månaden. Inte minst den senaste höstens flyktingkris visar på civilsamhällets nyckelroll, där både etablerade organisationer och nya initiativ mobiliserade människors engagemang.

Som särskild utredare för ett stärkt civilsamhälle har jag mött en del av det myller av organisationer som det svenska civilsamhället består av, till exempel idrottsföreningar, idéburna sociala organisationer och företag, trossamfund och kulturorganisationer.

Jag har mött röstbärare, opinionsbildare och utförare inom välfärden. Jag har också mött de som driver förening för att lösa en servicefråga på glesbygden, de som gör stora insatser i katastrofsituationer men även de som helt enkelt är med i sin förening för att det är roligt och utvecklande.

Regelverk som försvårar

Det finns regelverk som försvårar, som är utformade utan förståelse för civilsamhällets förutsättningar. Antalet regelverk som föreningsföreträdare behöver sätta sig in i ökar och i takt med det såväl den administrativa bördan som rädslan att oavsiktligt bryta mot regelverk. På sikt riskerar det att kväva det ideella engagemanget.

Civilsamhället består av en mångfald verksamheter. Det finns inte en generell enskild åtgärd för att stärka alla organisationer och sammanslutningar. Det behövs en palett av möjligheter för att bättre ta tillvara det ideella engagemanget inom alla samhällssektorer. Här är ett urval av utredningens förslag:

1. Förstärkt kunskap, samverkan och återkoppling:

Kompetenshöjande insatser för statliga myndigheter och krav på konsekvensanalyser avseende effekter för civilsamhället från utredningar och vid regelgivning. En tydligare myndighetsstyrning som synliggör civilsamhället för varje relevant myndighet. Återrapportering av myndigheternas kontakter och samråd med civilsamhället till regering och riksdag. Fortsatt arbete med lokala och regionala dialog- och överenskommelseprocesser i syfte att genom samverkan bättre tillvarata vad civilsamhället erbjuder.

2. Minskat krångel och enklare kontaktvägar

Förenklingar av rutiner och krav i samband med ansökning om och redovisning av bidrag. En webbaserad guide för civilsamhälle och en lotsfunktion på kommunal nivå, bättre information och stöd från myndigheter och kommuner i för organisationer avgörande skeden såsom start, anställning eller vidareutveckling av verksamheten. En förenklingsjakt på samma sätt som för företag, i syfte att minska civilsamhällets regelbörda.

3. Stärkt roll i socioekonomiskt utsatta bostads­områden

En nationell delegation tillsätts för att ge långsiktiga incitament för organisationerna att i samverkan med andra aktörer bygga plattformar för civilsamhället i socioekonomiskt utsatta områden. Att tillvarata de lokala föreningar som finns för att systematiskt bygga tryggare förortsområden. Skolan får en tydligare roll i att öka ungas kunskap om civilsamhället i stort och möjliggöra ingångar till föreningslivet.

4. Stärkta möjligheter till upphandlingar och partnerskap

Åtgärder för att underlätta för civilsamhället att delta i offentlig upphandling och idéburet offentligt partnerskap. Upphandlingsmyndigheten ska utforma vägledningar för upphandling och arbeta fram upphandlingskriterier som beskriver de mervärden civilsamhället står för.

Öka förståelsen

Utredningen presenterar en palett av möjligheter för ett stärkt civilsamhälle vilket i sig kan öka förståelsen för att civilsamhället skapar värden för dem som deltar, men också värden i form av social sammanhållning, arbetstillfällen, verksamhet i glesbygd och mycket annat.

Det har uppstått ett gap mellan politiskt uttalad vilja, bland annat manifesterad i politiken för det civila samhället, och omsättningen av viljan i praktiken. Det sker inte medvetet utan på grund av okunskap om civilsamhället, och svårigheter att se hur man på ett systematiskt sätt ska kunna bedriva samverkan med civilsamhället. Förhoppningen är att mina förslag ska bidra till att sluta detta gap.