Våra folkrörelser behövs

Det civila samhället behövs mer än någonsin. Risken finns dock att nischade enfrågeorganisationer stjäl uppmärksamheten från traditionella folkrörelser. Detta kan på sikt hota demokratin.

Demokratin i Sverige upplevs av de flesta som en naturlig del av vårt samhälle. Många tar den för given.

Folkrörelser, det vill säga ideella föreningar med engagerade människor har format det Sverige vi har i dag. Men kommer det att vara lika självklart i framtiden?

Nya tider med nya generationer behöver vinnas för att vi ska fortsätta forma framtidens demokratiska samhälle.

Många var nykterister

När vi tittar i backspegeln ser vi att många politiker skolades i föreningslivet under stora delar av 1900-talet. Genom mötesformer lärde man sig hur man tar beslut under demokratiska former.

För Blå bandet och andra nykterhetsorganisationer innebar det också att det fanns många nykterister och alkoholrestriktiva politiker i kommunfullmäktige, landsting och bland riksdagens ledamöter.

Så är det inte längre, åtminstone inte på samma sätt.

Nya krav ställs

Nya tider ställer nya krav och förutsättningarna för det politiska arbetet har också förändrats. Inget konstigt med det, men det innebär samtidigt en risk att många förtroendevalda tappar kontakten med ideell verksamhet även om man gärna pratar om hur viktigt det civila samhället är.

Inte minst i regeringens förnyade ANDT-strategi för alkohol, narkotika, doping och tobak som nyligen presenterades för riksdagen där det står att: ”Det civila samhällets organisationer är en viktig och unik resurs i genomförandet av ANDT-strategin”.

Samma besked om civilsamhällets betydelse ges i en statlig utredning som offentliggjordes för en tid sedan, SOU 2016:13 ”Palett för ett stärkt civilsamhälle”.
Utredningens målsättning har varit att bidra till att stärka det civila samhället. Enligt viktig utgångspunkt har varit att frihetsgraden hos det civila samhällets organisationer ska öka och dess särart bevaras.

Ensidigt fokus

Vårt föreningsliv i Sverige är på många sätt unikt med den mångfald och öppenhet som vi kunnat glädjas åt under mer än 100 år. Det är något som alla föreningsmänniskor kan och ska vara stolta över.

Vi ser också nya organisationer växa fram som skapar mångfald och nya infallsvinklar för att möta framtiden. Självklart är det bra att vi har en mångfald av föreningar.

Det finns dock en risk för att man under 2000-talet alltför ensidigt tittar på vad nischade enfrågeorganisationer jobbar med, där det ibland är lättare att mäta resultaten från dessa.

Hotar demokratin

Vi oroas också över att beslutsfattare inte ska se faran med att de organisationer som arbetar med förebyggande verksamhet och enträgen opinionsbildning hamnar i skuggan.

I förlängningen kan detta hota demokratin. När benen slås undan på de organisationer som har perspektiv och svarat för den demokratiska skolningen, vilka kommer att bära detta i framtiden?

I dag ser vi hur lokala föreningar i de traditionella folkrörelserna aktivt arbetar för att hjälpa till med det ökade trycket på samhället.

En viktig roll

Flyktingsituationen har skapat nya verksamheter på många orter. Något som också efterlysts från ledande politiker och tjänstemän. Nykterhetsrörelsen, Röda korset, idrottsorganisationer samt kyrkor och församlingar är exempel på delar av det civila samhället som behövs mer än någonsin.

Utöver att hjälpa till i den akuta situationen, kommer de ideella organisationerna att fortsätta med den demokratiska skolningen till våra nya medmänniskor – där många har flytt från länder där demokrati knappt finns i ordlistan.

Därför ska vi våga lyfta fram det ideella föreningsarbetet när framtidsfrågor diskuteras.