Vi möter mannen bakom namnet

Jakob Forssmed har funnits med i ledningen för Kristdemokraterna och Alliansen i över ett decennium. Som stabschef och statssekreterare har han reformerat Sverige. Men som sitt partis ekonomiske talesperson kräver han mer.

I dag är han kritisk.

– Alliansen gjorde för lite. Man skulle behövt göra mer för att få ner trösklarna till arbetsmarknaden, säger Jakob Forssmed.

Orden får onekligen en viss tyngd när det kommer från denne skäggprydde kristdemokrat. För tio år sedan var han med om att förhandla fram Alliansens valmanifest och de uppgörelser som ledde fram till detta dokument.

Och även om det nu är länge sedan nattmanglingarna i Gustavsberg lever resultatet av de dygnslånga förhandlingarna kvar. Jobbskatteavdraget och Rut-reformen som var två av förslagen utmärker sig alltjämt som signum för Alliansens politik. Borta är emellertid de övriga i partiledarstaberna som var med då.

Jakob Forssmed är således unik då han är ensam kvar i politiken bland dem som länge utgjorde ledningen för Alliansen. När han i dag som nummer två i den kristdemokratiska partihierarkin ser tillbaka på Alliansens regeringstid gör han det därför med en insikt som få har.

”Måste bredda arbetsmarknaden”

Dels genom förhandlingarna bakom den politiska plattformen som gav valseger år 2006, dels från de åtta åren som statssekreterare under statsminister Fredrik Reinfeldt.

– Jobbfokuset måste vara stort. Sverige ska vara ett mycket öppet, tolerant och generöst land när det gäller människor som flyr hit. Men vi måste också klara av att människor kommer in på arbetsmarknaden. Det finns 700 000 människor i Sverige i arbetsför ålder som inte har en fullgjord gymnasieutbildning, på en arbetsmarknad där allt fler arbeten kräver minst gymnasieutbildning.

– Det är uppenbart att vi måste satsa på utbildning, men det kommer inte att räcka, utan vi måste också bredda arbetsmarknaden så att det blir fler arbeten, säger Jakob Forssmed.

Omfattande byråkrati

Han nämner YA-jobb (yrkesintroduktion) som ett av förslagen som alliansregeringen kom med. En satsning som riktade sig till unga och som skulle ske tillsammans med arbetsmarknadens parter som skulle ta fram avtal som innebar att den unge skulle kunna arbeta till 75 procent av avtalsenlig lön och få utbildning de resterande 25 procenten av tiden.

Jakob Forssmed kallar det för en god ansats men beskriver en komplicerad process med omfattande byråkrati och resultatlösa förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.

– Det var rätt tänkt. Hade reformen lyckats hade det varit en bra sak. Problemet var att parterna, framför allt facken, inte bidrog till den. Det blev väldigt få avtal som kom till stånd. Det var invecklat när Arbetsförmedlingen skulle vara inkopplad, utbildningsplaner och innehåll skulle godkännas och det fanns tydliga krav kring vem som skulle kunna komma ifråga för ett YA-jobb.

Jakob Forssmed säger att hans parti därför har tänkt om. Kristdemokraterna har presenterat ett reformförslag med namnet introduktionsanställning. En ny enkel anställningsform där lönen kan vara 75 procent av kollektivavtalsnivån eller högre, eftersom anställningenprecis som YA-jobbet, bygger på att 75 procent av arbetstiden är arbete och 25 procent utbildning.

– I en introduktionsanställning blir utbildningsinnehållet dock upp till arbetsgivaren och kan handla om både att lära sig jobbet på jobbet och mer traditionell utbildning. Utbildningsdelen ska inte godkännas av någon utomstående, men eftersom personen omfattas av anställningsskydd liksom andra anställda har arbetsgivaren en drivkraft att se till att ge personen utbildning, förklarar han.

Höga trösklar – ett jätteproblem

Efter max fem år i en introduktionsanställning är det full lön som gäller. Den främsta målgruppen är nyanlända med låg utbildning och unga med bristande utbildningsbakgrund.

– Näringslivet ser att detta behöver göras och ser problemet, medan facken och framför allt regeringen har varit extremt kritiska till förslaget. OECD, IMF och Finanspolitiska rådet har alla pekat på att det är ett jätteproblem att människor inte kommer in på den svenska arbetsmarknaden.

– Trösklarna är för höga, det är för svårt och för dyrt att anställa de här personerna. Men vad gör regeringen? De står och pekar finger åt oss.

Vill inte sänka lönerna

Röstläget är inte särskilt högt men desto intensivare när han talar om de rödgröna regeringen. Han beskyller den för att vara passiv och ha fel i sin kritik av KD-förslagen.

– Regeringen anklagar oss för att vi vill tillbaka till 1800-talet och låta människor jobba för svältlöner när det vi vill är att människor ska ha ett arbete att gå till istället för utanförskap. Och de påstår att vi vill sänka lönerna i Sverige. Det är fel.

Han påpekar att det finns väldigt lite som talar för att den här typen av reformer skulle få som effekt att lägre löner sprider sig till andra grupper. Ingångslönerna har också ingångslönerna stigit kraftigt det senaste decenniet och KD ha föreslagit lägre skatt för unga och nyanlända som skulle göra att de får ganska mycket kvar i plånboken i alla fall.

Jakob Forssmed menar att Kristdemokraternas reformförslag är något som regeringen måste förhålla sig till. Därtill önskar han att fler i samhällsdebatten började se den problembild han själv beskrivit.

– Det är inget vi kristdemokrater har hittat på utan det är Arbetsförmedlingen som pekar på att det snart är 80 procent av de arbetslösa som är i utsatt ställning och har jättesvårt att komma in på arbetsmarknaden. Det är inget som konjunkturen kommer att lösa utan det krävs rejäla reformer för att de här personerna ska komma in.

Riksdagsarbetet präglas i dessa dagar av presentationer av partiernas budgetförslag. Gemensamt för  alla är att de talar om reformbehov. Jakob Forssmed varnar för tron på en reform som kommer att fixa allting och menar att lösningen ligger i ett antal parallella reformer.

– Det är så länder som har lyckats vända trenden, som Tyskland och Storbritannien, har gjort. Man har vridit på ett antal kranar samtidigt. Det har givit effekt och det var också det som gjorde Alliansens arbets­linje framgångsrik, att vi gjorde många reformer samtidigt som tillsammans stimulerade till arbete.

En djungel med stödåtgärder

Ett sådant omfattande reformpaket vill Kristdemokraterna nu lägga fram. Dels genom introduktionsanställningar, dels genom att förenkla och rensa i arbetsmarknadsstöden för att det ska bli enklare för arbetsgivare att ta del av dem.

– I dag är det en djungel med tolv, femton olika statliga stödåtgärder. De enda som har koll på stödåtgärderna är de som satt i system att utnyttja dessa. Så ska det inte vara. En hederlig företagare ska kunna veta vilka stödformer som finns för att kunna anställa en person som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Därtill ska rut byggas ut ytterligare och det behövs åtgärder som kan stimulera fram jobb som kräver lite lägre utbildning.

– Vi behöver fundera på hur dessa jobb kan återkomma i offentlig sektor och företag. Det kan vara administrativa jobb, som vårt förslag om vårdserviceteam där personer utan vårdutbildning ska kunna göra en insats som avlastar vårdpersonalen från uppgifter som andra kan utföra, säger Jakob Forssmed.

Låg utbildning medför utsatthet

Men han talar inte bara om arbetet för arbetets skull, utan håller lika mycket fram de mervärden som kommer av att ha ett jobb och konsekvenserna av att stå utan. Här är utrikesfödda med låg utbildning en särskilt utsatt grupp.

– De riskerar att hamna i ett långvarigt utanförskap som i sin tur riskerar att även ge dem sociala problem då de inte blir en del av samhället. Ingen efterfrågar en vid kaffeautomaten på jobbet, ingen hälsar på en på morgonen.

Jakob Forssmed förklarar att en arbetsplats även för med sig en tillhörighet som skapar tillit mellan människor.

– Får människor ett arbete minskar man klyftorna i ett samhälle, för den största klyftan går mellan dem som har ett jobb och de som står utan arbete. Genom känslan av tillhörighet byggs tilliten till varandra.

– Men det handlar också om att skapa mötesplatser mellan människor och att motverka segregation. Därför är det viktigt att det blir möjligt för alla att välja skola. Det ska gå att röra sig socialt och alla ska bli rättvist och juste behandlade. Detta går tillbaka till människovärdet och synen på människan.

Samma spelregler för alla

Tilliten i det svenska samhället måste värnas och stärkas. Kristdemokraterna har fört fram detta budskap under en vår som kantats av nyhetsinslag som i det närmaste understrukit det KD-företrädarna sagt. Men Jakob Forssmed hade gärna hört fler tala om behovet av tillit och om problemet med ett skadat förtroende för samhällets institutioner.

– Det har varit lite för tyst från borgerliga företrädare när det gäller storbanker som hjälpt förmögna personer att gömma tillgångar. Det är inte bra för ett samhälle och det är inte bra för en ekonomi. I såväl samhället som ekonomin behöver man känna att alla är med och bidrar, att alla spelar efter samma spelregler. Det är väldigt, väldigt viktigt, säger han.

Måste tänka etiskt

Pennan i hans högra hand slår ett par slag i luften när han betonar sina ord. Jakob Forssmed befinner sig i sitt arbetsrum i östra riksdagshuset. Här har lagar stiftats sedan år 1905. Men lagstiftning är inte nog. Det krävs också mer än värdegrundsdokument.

– Det krävs att människor själva, från att de är små, reflekterar över etikens betydelse och hur vi beter oss mot varandra. Och naturligtvis att människovärdet är centralt. Det spelar roll om vi har tillit i ett samhälle, inte minst som smörjmedel i ekonomin.

– För då vet jag att den som levererar ett ton grus hem till mig ger mig vad jag har beställt. Jag behöver inte kontrollväga det själv, utan ett handslag gäller, säger Jakob Forssmed.