Viktigt arbete i utskotten

Trots att Kristdemokraterna är riksdagens minsta parti har man fått förtroendet att leda socialutskottet och civilutskottet. Ointresset från regeringen när det handlar om vård- och omsorg liksom bostadsfrågor har varit påtagligt efter valet 2014.

Emma Henriksson från KD är ordförande i socialutskottet och Caroline Szyber också hon kristdemokratisk riksdagspolitiker, i civilutskottet.

Att riksdagens minsta parti har två ordförande tyder på ett stort förtroende från övriga partier, där Centerpartiet och Liberalerna som båda är större, har varsin.

Varken Emma Henriksson eller Caroline Szyber är dock imponerade av regeringens intresse för deras utskotts frågor.

– Att regeringen valde bort att ta ordförandeskapet i socialutskottet är väldigt ovanligt och visar att man inte prioriterar vårdfrågorna, säger Emma Henriksson.

Regeringen har inte utsett någon socialminister utan Gabriel Wikström, S, har titeln hälso-, sjukvårds- och idrottsminister och är inte departementschef. Emma Henriksson berättar att hon bara träffat på honom i några externa debatter där de varit inbjudna, inte i utskottet.

Samhällets vitala funktioner

Som ordförande leder man utskottet där alla partier är representerade utifrån storlek. Socialutskottet har hand om hälso- och sjukvård, missbruksfrågor, äldrepolitik, barnpolitik och frågor om funktionshinder.

– Det handlar om samhällets vitala funktioner, det som berör människor när de är som mest sårbara, säger Emma Henriksson.

Det är också det utskott som får flest motioner men Emma Henriksson berättar att det inte kommer särskilt många förslag från regeringen.

– Regeringen prioriterar inte hälso- och sjukvård, säger hon.

Saknar vårdagenda

Hon påpekar att regeringen inte gick till val med någon reformagenda på vårdområdet, mer än att stoppa vinster i välfärden vilket är Vänsterpartiets krav.

– Det regeringen främst gjort är att ha lagt en stor våt filt över vård-Sverige genom den osäkerhet den skapat med fokus på vinster istället för på kvalitet och de stora utmaningar som finns, säger hon.

– Osäkerheten är enorm hos dem som driver verksamheter. De som vill utveckla eller nystarta får till exempel inte banklån längre.

Vilka utmaningar borde regeringen ägna sig åt?

– Ett mycket stort problem är svårigheten att rekrytera personal runt om i landet, som läkare, psykologer, socionomer, sjuksköterskor och undersköterskor. De privata företagen är betydligt bättre på att behålla permanent personal och undvika inhyrd.

Det är en kvalitetsfråga för patienterna förklarar hon. I S-styrda landsting och regioner försvårar man för de privata för att skydda de egna verksamheterna som inte klarar konkurrensen.

Hur påverkar Vänsterpartiet budgetområdet?

– Det har blivit många gratisreformer, som gratis läkemedel för barn, gratis för äldre i öppenvården, gratis glasögon till alla barn.

– Ingen ska behöva avstå vård på grund av ekonomi men man kan diskutera hur väl använda skattepengarna är då det är gratis för alla. Det finns bättre alternativ till hur pengarna kan användas.

– Det är svårt att se någon vårdideologi bakom reformerna. När det gäller läkemedel till barn är det dessutom risk för överförskrivning när det är gratis.

Vad har du arbetat mest med de första två åren?

– En svår fråga var effekten av vaccineringen i samband med pandemin. Det är otroligt viktigt hur vi hanterar dem som drabbades av narkolepsi men vi måste också vara förberedda på en ny pandemi. En sådan kommer förr eller senare. Då måste befolkningen våga vaccinera sig.

Ensamkommande en utmaning

Sedan i höstas är situationen för de ensamkommande flyktingbarnen en stor utmaning, inte minst för Emma Henrikssons utskott. Socialtjänsten var ansträngd redan innan, men nu kommer många barn och ungdomar med nya behov. Samhällets institutioner måste kunna ta emot dem

– Ett kristdemokratiskt förslag om en krissocialjour fick avslag i riksdagen, men vi har inte släppt frågan. Det finns intresse för en sådan central jour ute i kommunerna, säger hon.

Hur påverkas vården av alla nytillkomna?

– Många fler människor innebär förstås många fler vårdbehov. Och det behövs nya kompetenser som kan matcha nya behov, som sjukdomar vi inte haft på länge i Sverige, polio till exempel. Många nyanlända lider också av posttraumatiska stressymptom.

– Vi behöver rigga vårdsystemet så att vi kan fortsätta ligga i topp i Sverige. Det är där som debatten borde ligga, om hur vi kan effektivisera vården, centralisera specialistvård till exempel, så att vi får en jämlik vård där alla kan få tillgång till den bästa vården, i stället för att tala om vinster i välfärden.

Oro inför LSS-utredning

Regeringen har nyligen utsett en kristdemokrat, riksdagsledamot Désirée Pethrus, att göra en översyn av insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Syftet är bland annat att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling inom området.

Emma Henriksson är skeptisk även om hon tycker att LSS-reformen behöver utredas och förbättras. Finansminister Magdalena Anderssons uttalanden och direktiven har skapat en enorm oro hos de berörda enligt henne.

– Det handlar om samhällets absolut mest sårbara personer. På flera ställen i direktiven står det att om reformen av till exempel ledsagning ska utvecklas så ska det finansieras genom en minskning av LSS.

– Finansministern har sagt att med tanke på kostnadsökningen för flyktingmottagningen så måste vi skära i LSS. Dessutom ska man minska LSS på grund av det allmänna budgetläget – man låter alltså de mest sårbara vara budgetregulatorer.

Måste man inte bryta utvecklingen? Kostnaden för LSS har ökat från 15 till 30 miljarder.

– Bengt Westerberg som initierade reformen säger att man underskattade hur många barn som hade behov eftersom barnen togs om hand av sina föräldrar. Det blir en dold kostnad för samhället, då föräldrarna inte jobbar eller är sjukskrivna.

– Tar vi bort LSS för en person och den istället ska ha hemtjänst så skyfflar man bara runt kostnaderna. Eller så säger vi att de här människorna har det för bra. De ska inte få stödet. Men det tycker jag inte är en kristdemokratisk hållning, säger Emma Henriksson.

I civilutskottet där Caroline Szyber är ordförande har man hand om konsument- och försäkringsfrågor, arv, familjerätt, överskuldsättning och mark­ och vattenfrågor.

– Ett spretigt utskott, säger hon, med frågor som berör människor från vaggan till graven. Bostadsfrågorna har tagit över i dag, säger hon.

Peter Eriksson, MP, har nyligen utsetts till bostadsminister efter att partibrodern Mehmet Kaplan avsagt sig sina uppdrag. Caroline Szyber beskriver Mehmet Kaplan som en mycket oengagerad bostadsminister. Han deltog sällan i riksdagsdebatter och dök endast upp i civilutskottet om han blev kallad.

– Att det trots allt byggs mer bostäder än på länge är uteslutande den förra regeringens förtjänst och att det råder högkonjunktur, säger hon.

Stefan Attefall tillsatte många utredningar på bostadsområdet. Märks det resultat av dem?

– Ja, det har resulterat i en viktig översyn av plan-­ och bygglagen med 112 regelförenklingar, men det finns mer att göra.

Men den rödgröna regeringen under stort inflytande av Vänsterpartiet, är inte särskilt intresserad av att fortsätta reformera bostadspolitiken. I slutet av juni lämnade allianspartierna de blocköverskridande samtal som regeringen bjudit in till och som pågått under fyra månader.

I sin motivering till avhoppet skriver de fyra riksdagsledamöterna, av vilka Jakob Forssmed representerar KD, att regeringen inte ens har respekterat beslut tagna av riksdagen om byggvänliga gränsvärden för buller eller modeller för hyrköp eller ägarlägenheter.

Käppar i hjulen

Alliansparterna kommer istället att lägga gemensamma bostadspolitiska förslag till hösten. Dessa kommer att behandlas i civilutskottet. Caroline Szyber är väl förtrogen med vad som satte käppar i hjulen för samtalen och för bostadsbyggandet: Sådant som regeringen inte vill förändra.

– Lagstiftningen i miljöbalken behöver ses över men det kommer inte att ske under den här regeringen, med MP i styret, säger hon. Fauna och flora sätts före människor. Bostäder kommer inte ens i andra hand, de kommer i sjätte hand ibland.

– Vi ska bry oss om miljön men vi måste se över hur vi kan göra grönområden tillgängliga. 

Bostadsbrist överallt

Caroline Szyber tar exemplet när förre statsminister Fredrik Reinfeldt flög över Sverige och konstaterade att det finns så många grönområden att bygga på.

– Men problemet är att större delen inte är byggbar mark då den skyddas av olika riksintressen, säger hon.

Strandskyddet är ett annat exempel på något som måste ses över. Hade man följt det strikt så hade det inte gått att bygga sjönära så som man gjort i Stockholm, vid Göteborgs hamn eller i Malmö. Allianspartierna vill att gränsen som kan sättas upp till 300 meter från vattnet ska ändras till en maxgräns på 100 meter.

– I norra Sverige finns det fler sjöar än människor. Reglerna kan inte se lika ut överallt. Och när man bygger bostäder nära vatten där det tidigare varit industri områden eller parkeringsplatser så gör man strandlinjen tillgänglig för människor. Det tänker många inte på, säger Caroline Szyber.

Nya lösningar krävs

Under året har Caroline Szyber besökt många kommuner och hon kommer att besöka fler för ta reda på hur det står till med bostadsbyggandet runt om i landet. Det råder bostadsbrist i nästan alla kommuner och de tar sig an problemen på olika sätt.

Ibland kritiseras kommunernas hantering av frågan av dem som vill bygga. Andra tillfällen finns det byggbar mark men ingen som vill bygga. Det finns mycket för politikerna att göra och det behövs nya kreativa lösningar.

Rätten att överklaga kommunala beslut enligt plan- och bygglagen är något som Stefan Attefall ville begränsa som tidigare bostadsminister. Det förhindrar eller skjuter upp många nybyggen. Men det är regeringen inte beredd att göra något åt.

Bygga nya städer

Civilutskottet gör två utlandsresor under mandatperioden, en längre och en kortare. Caroline Szyber har nyligen besökt Sydkorea.

– En inspirerande resa, säger hon. När vi som nu står inför en bostadskris är det lätt att bara koncentrera sig på det akuta, istället för att fundera över hur det borde vara och tänka nytt.

Hon berättar att i Sydkorea bygger man helt nya städer, och vi kan göra något liknande i Sverige. Skapa nya kommuner mellan städer, inte bara förtäta.

– Ett av de största problemen för bostadspolitiken är också brist på arbetskraft. Byggbranschen behöver bli mer kreativ och få mer konkurrens. Men det kommer inte att bli någon förändring under S-regeringen, säger Caroline Szyber.

Även för civilutskottet är de många nyanlända en stor utmaning eftersom de behöver någonstans att bo. Även här understryker hon vikten av att kommuner får hitta sina egna lösningar.

– Att bygga moduler är en lösning, men problemen kommer inte att försvinna och det är bra att Sveriges kommuner och landsting, SKL, nu är mer positiv till olika typer av initiativ.

– På Värmdö till exempel byggs det många Attefallhus och om någon hyr ut ett hus på sin tomt till en nyanländ som kommunen tagit emot så står kommunen för byggkostnaderna.

Men detta gäller nyanlända, hur ska de unga kunna flytta hemifrån?

– Ansvaret för nyanlända har regeringen ålagt kommunerna. Men vi behöver förstås nya lösningar för alla som står långt ifrån bostadsmarknaden och de blir allt fler.

Både Caroline Szyber och Emma Henriksson är nöjda med samarbetet med allianskollegerna i sina utskott, och de har stort stöd i Kristdemokraternas egna kommittéer där de kan dryfta knepiga frågor. Båda poängterar också tjänstemännens ovärderliga insatser.

Utskotten har hand om många politiska frågor men eftersom Kristdemokraternas fokusområde är barns och ungas situation så faller det sig naturligt att Emma Henriksson också nämner omhändertagandet av barn som en svår och viktig fråga för socialutskottet.

Svårt att kompensera förlust

– Till och med när vi gör som bäst så blir det inte riktigt bra eftersom samhället är en ganska dålig styvförälder, säger hon. Det kan bli bra för enskilda barn, men i de flesta fall är det svårt att kompensera för det man har förlorat. Det är en anledning till att Kristdemokraternas politik handlar så mycket om att skapa förutsättningar för trygga familjer.

I Caroline Szybers utskott har en fråga som rör de svagaste i samhället nyligen varit uppe till diskussion, nämligen konsumtion på kredit liksom överskuldsättning. Hon berättar att man bland annat diskuterade att förbjuda sms-lån, vilket hon inte tycker är en bra idé.

– Man måste se hur verkligheten ser ut, och det går inte att förbjuda allt. Förbud skulle slå mot dem som aldrig skulle få lån annars.

Faller snabbt

Däremot behöver man se över stödet till dem som hamnar i lånefällor, och hur man kan undvika det bemötandet av dem, tycker hon.

– När man faller så faller man väldigt snabbt.

Hon tycker inte heller att det populära TV-programmet Lyxfällan ger en rättvisande bild av dem som hamnar hos kronofogden. I programmet får man möta dem som kan göra något åt sin situation men en typisk person med skulder som hamnat hos kronofogden är en människa som sällan kan göra något åt sin situation, säger Caroline Szyber.

– Medelålders män med problem är överrepresenterade. En man som kanske är sjuk eller arbetslös, skild och har underhållsskyldighet. Det är inte som i TV:s Lyxfällan att han har saker att sälja. Tvärtom bor han spartanskt i en hyresrätt.

Hon tycker att tonen i debatten mot de som hamnat i skuldfällan ofta är för hård.

Fotnot: Moderaterna har tre ordföranden och Socialdemokraterna har sju. Det fjärde största partiet, regeringspartiet Miljöpartiet har två och Centerpartiet och Liberalerna har varsin. Sverigedemokraterna har som tredje största parti ingen. Vänsterpartiet har trots många år som riksdagsparti aldrig haft någon ordförande för ett utskott.