Vilka värden ska styra EU?

Svenska politiker protesterar högljutt mot de rysk-tyska planerna att dra en ny gasledning i Östersjön. Men engagemanget får inte stanna vid Gotland.

Utvecklingen i sydöstra och östra Europa är problematisk och måste få uppmärksamhet i den svenska debatten.

För det handlar inte bara om ryskt inflytande. Det är en fråga om EU och vilka värden som ska få vara vägledande. Enligt utrikesminister Margot Wallström är Sverige en av de EU-stater som hårdast driver att det ryska agerandet gentemot omgivande länder ska avgöra unionens politik gentemot Ryssland.

Problemet är att den rödgröna minoritetsregeringen inte har varit särskilt duktig på att söka en gemensam EU-linje i andra sammanhang. I den påkostade kampanjen för att Sverige skulle ta plats i FN:s säkerhetsråd var slogan att Sverige stod för en fristående utrikespolitisk röst.

Inget hänsynstagande togs till att EU har en gemensam utrikesförvaltning och utrikesminister.

Svårt att enas

Tyvärr kan EU inte enas om hur unionen ska förhålla sig till den stora grannen i öst. Sanktionerna som infördes efter den ryska annekteringen av Krim blir svåra att upprätthålla då ett antal EU-länder numera öppet motsätter sig dem. Och det är länder som bara för 30 år sedan fortfarande levde och verkade under Moskva.

Med den nyvalde presidenten i Bulgarien får Ungern vid sidan av Slovakien och Tjeckien ytterligare en allierad i motståndet mot sanktionerna. Enheten inom EU och solidaritet med det ukrainska folket som fått sitt land sönderstyckat av Ryssland får stå tillbaka för egna intressen.

När dessa länder, som valde USA framför Ryssland vid invasionen av Irak för 13 år sedan och sökte sin hemvist i Nato och EU, nu orienterar sig i riktning Moskva, rör de sig värderingsmässigt bort från de kärnvärden som är grunden för EU-samarbetet.

Situationen är komplex

Det pålitliga tyska veckomagasinet der Spiegel målar en lika allvarlig som komplex bild av situationen på Balkan. Ta bara Serbien där regeringschefen är en tidigare krigshetsare.

Nu uppträder han som en övertygad proeuropé samtidigt som han är vän till Ryssland, fredsstiftare i Bosnien, samarbetspartner i Kosovokonflikten och likväl en serbisk nationalist som har blivit Bryssels politiska favorit på Västbalkan. Därför krävs det god analytisk förmåga för att förstå exempelvis Serbiens nyligen genom­förda militärmanöver med Ryssland och Vitryssland som en uppvisning i slaviskt brödraskap.

Vad betyder den exercisen i det hela? Tydligen finns det aktörer som är så skickliga på att balansera mellan Bryssel, Moskva och nationella intressen att de är politiska kameleonter. Men vem utöver dem själva gagnas av detta?

En stabiliserande faktor

Montenegro styrs av en familjeklan sedan två årtionden och uppnår knappast en demokratisk eller rättsstatlig standard, ändå fick landet en inbjudan till Natomedlemskap förra året och har framgångsrika medlemsförhandlingar med EU.

Detta kan inte ses som något annat än ett tack för att Montenegro fungerar som en stabiliserande faktor i regionen. Anklagelserna mot Ryssland som ska ha försökt organisera statsstrejk kring parlamentsvalet i oktober gör att landet får än mer tyngd i det nya kalla kriget med Moskva.

Den serbiska stats­vetaren Jelena Milic varnar i der Spiegel för att det är ett spel där geopolitik ställs mot demokratiska och rätts­statliga värden. ”Tyvärr gör EU så många kompromisser och legitimerar den antidemokratiska processen i regionen. Och det spelar den ryske presidenten i händerna”, säger hon till magasinet.

Egna intressen styr

Detta är allvarligt. Den tidigare amerikanska utrikesministern Condoleezza Rice sa för tolv år sedan: ”Vi har främjat stabilitet på bekostnad av demokrati i Mellan­östern, och vi uppnådde ingetdera.”

EU riskerar att göra samma misstag och därtill ser EU-länder till egna intressen framför det gemensamma bästa. Men i en tid då nationalister och isolationister breder ut sig över världen och vi undrar över hur morgondagen ska te sig, finns bara ett EU.

Vi måste kunna sätta tilltro till unionens förmåga att forma och vidmakthålla fred. EU behövs nu mer än någonsin.