”Vinsttak är inte lösningen”

Om Ilmar Reepalus förslag om vinstbegränsningar i välfärden blir verklighet hotas en viktig sektor som i stället behöver expandera och utvecklas för att möta kommande utmaningar inom vård, skola och omsorg, varnar Jakob Forssmed, KD, som menar att det finns bättre lösningar för att säkra kvaliteten.

I mars 2015 fick Ilmar Reepalu, före detta socialdemokratisk kommunstyrelseordförande i Malmö och känd motståndare till privat företagande och valfrihet, regeringens uppdrag att utreda hur välfärdsföretagens vinster ska begränsas och hur merparten ska gå tillbaka in i företagen.

Han presenterade delbetänkandet Ordning och reda i välfärden, i Välfärdsutredningen, den 8 november i år.

– Han har gjort precis det som regeringen och Vänsterpartiet beställt, säger Jakob Forssmed, riksdagsledamot för Kristdemokraterna och partiets ekonomiskpolitiske talesperson och lägger till att det vore mycket negativt för samhället om förslaget klubbas igenom.

– Med en åldrande befokning och många nytillkomna utlandsfödda som behöver komma in på arbetsmarknaden och när det behövs bra skolor, är receptet inte mindre valfrihet och mångfald i utbudet, utan mer. Mångfald och valfrihet är det som driver på kvaliteten, inte att begränsa företagens verksamheter, säger han.

Tak på sju procent

Ilmar Reepalu föreslår att vinsterna i vård-, omsorg- och skolföretag ska begränsas till sju procent plus statslåneräntan på investerat kapital. Redan när utredningen tillsattes såg de små omsorgsföretagen hur bankerna blev ovilliga att låna ut pengar till expandering eller till företag som ville nystarta.

Utredningen kom till efter att Vänsterpartiet villkorat sitt samarbeta om budgeten med den rödgröna regeringen. Partiledare Jonas Sjöstedt skulle helst vilja förbjuda all vinst i välfärdsföretagen men en utredning om begränsningar kunde Vänsterpartiet gå med på.

Allianspartierna säger nej till vinstbegränsningar och vill i stället ha en överenskommelse över blockgränsen för att säkerställa högre kvalitet, större valfrihet och få till en strängare kontroll av samtliga aktörer.

Skarpa protester

Protesterna mot Reepalus förslag har varit tydliga. Redan år 2015 varnade Socialdemokraternas tidigare finansminister Kjell-Olof Feldt för att en begränsning av den fria företagsamheten kan vara olaglig och dessutom hota Sveriges anseende som rättsstat.

”Det är länge sedan ett så långtgående ingripande i den fria företagsamheten torgförts av en svensk regering”, skrev han i en debatt­artikel i Expressen.

Vänsterpartiet har tillåtits diktera villkoren som kan få en hel bransch och framtidens välfärd i gungning. Feldt berättar i artikeln: ”Tidigare hade Vänsterpartiet ett förslag om hur staten skulle kunna expropriera alla privatägda företag i välfärdssektorn. Inte konfiskera, men tvinga ägarna att sälja. Intresset svalnade när partiet såg kostnaden: 50 miljarder.”

Vill ha tuffare tag

Kristdemokraterna förespråkar tuffare tag och utökade kvalitetskontroller och sanktioner mot välfärdsföretag som inte sköter sig.

– Utredningen har helt fel fokus. I stället för att fokusera på hur företagen ska leverera kvalitet. Om de inte gör det ska företagen inte finnas i verksamheten överhuvud taget, man talar bara om vinstbegränsningar, säger Jakob Forssmed.

Kristdemokraterna vill till exempel ha tillståndsprövning för den som vill starta ett välfärdsföretag.

– När någon vill starta en bank görs en ägar- och ledningsprövning. Så skulle man kunna göra i välfärdssektorn också.

Den mesta kritiken mot vinster i välfärden har handlat om att skolor tillåts göra vinst. Man ska inte göra vinst på barn, som statsminister Löfven uttryckt det. Jakob Forssmed säger att krav på långsiktighet är extra viktigt när det gäller skoletablering.

– Det är ju svårare att byta skola än att byta vårdcentral, säger han.

Många väljare, vare sig de röstar rött, grönt, eller på något av oppositionspartierna, är trots allt för vinstbegränsningar i välfärdsföretag.

Hur ska Kristdemokraterna, som inte vill sätta tak för vinstuttagen, förklara sitt ställningstagande?

– Vinst och dålig kvalitet hänger inte alls ihop. Vinst behövs för att bedriva och utveckla verksamheterna, säger Jakob Forssmed.

– Tycker man att det är rätt att inte tillåta vinst för byggbolaget som bygger skolan eller företaget som anlägger vägen dit? tillägger han.

– Det viktiga är att det inte ska vara möjligt att bedriva en dålig verksamhet och gå med vinst. Det ska finnas sanktionsmöjligheter, som tvångsförvaltning, och man ska kunna stänga verksamheter.

Slår mot företag

Jakob Forssmed delar med sig av ett exempel ur verkligheten som Vårdföretagarna har tagit fram. En sjuksköterska och en läkare driver Hälsans vårdcentral i Tensta genom sitt bolag Carolus AB. De har 2 150 patienter listade, många med somaliskt ursprung som talar arabiska. De har valt Hälsans vårdcentral för att den passar deras behov. Ägarna arbetar i verksamheten tillsammans med sju anställda.

Med Reepalus förslag skulle det högsta tillåtna rörelseresultatet för vårdcentralen bli cirka 14 000 kronor, i stället för 432 775 kronor som företagets rörelseresultat var år 2015. De 14  000 kronorna ska alltså räcka till nyinvesteringar, skatter, räntekostnader och ersättning till ägarna. Det gör de förstås inte.

Grundaren och ägaren säger att hon inte tror att det blir något vinstförbud i Sverige eftersom privata aktörer behövs för att minska vårdköerna.

Hoppas på kvalitetssäkring

Jakob Forssmed och många småföretagare och deras anställda hoppas att hon får rätt.

– När förslag om vinstbegränsningar hittills tagits upp i riksdagens finansutskott har det inte funnits någon majoritet för regeringens förslag, säger han.

Kristdemokraterna förespråkar ett blocköverskridande samarbete om kriterier för att kvalitetssäkra och kontrollera verksamheterna.

– Och det ska ställas likvärdiga krav och genomföras kontroller på både offentligt driven vård och omsorg, och på privat, säger Jakob Forsmed.

Vad tror då Jakob Forssmed skulle hända om riksdagen trots allt klubbar igenom ett vinsttak?

– Många företag skulle läggas ned och färre skulle starta. Bankernas uppbackning skulle bli mycket sämre. På sikt skulle det innebära att färre vill bidra till välfärden, vilket är en fara eftersom vi står inför stora utmaningar och behöver alla innovatörer vi kan få.

– De privata företagens andel växer, det är i så fall en utveckling som kommer att stoppas upp abrupt, säger Forssmed och fortsätter:

– Till och med Reepalus egen expert i utredningen varnar för att förslaget skulle innebära en stor socialisering av det näringsliv som finns i denna stora sektor.

Socialdemokraterna kallar sig arbetarparti men vill begränsa företagens möjlighet att verka. Hur går det ihop?

– Socialdemokraterna har ett ambivalent förhållande till mångfald och valfrihet. De har inte i sitt DNA att det är bra, utan vill gärna att politiker ska bestämma, säger Jakob Forssmed.

– Socialdemokraterna ville till exempel riva upp vårdvalet som är obligatoriskt för alla landsting att införa, men fick nej av riksdagen.

– Vi kristdemokrater vill i stället införa obligatoriskt vårdval även när det gäller äldreomsorgen. Det är en konstig idé att människor inte ska få välja. Den bygger på att några vill ta sig rätten att bestämma, säger han.

Företag i välfärdssektorn drivs av en majoritet kvinnor och en majoritet kvinnor arbetar här.

För många utlandsfödda kvinnor är det ett steg in på arbetsmarknaden som de annars skulle ha svårt att ta. Hur stämmer det med en feministisk regering?

– Regeringen har aldrig värnat kvinnliga företagare eller deras anställda, säger Jakob Forssmed.

Det håller fyra framgångsrika kvinnliga företagare med om. På DN Debatt 18 november protesterar Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska skolan som Poletik skrev om 21 september tillsammans med tre vårdföretagare mot den fördomsfullhet och okunskap som de som entreprenörer möts av.

De har startat sina företag för att de velat förverkliga sina idéer, till exempel en idé om ett alternativ till ”kommunala skolor i kaos” eller för att ”täcka försummade behov inom vård och omsorg”, som de skriver i artikeln.

De förklarar att de aldrig hade kunnat förverkliga sina ideer inom en offentlig beslutsstruktur och utan överskott hade de inte kunna driva sina verksamheter. De tror att de missgynnas i förhållande till andra företagare då de är entreprenörer på områden som domineras av kvinnor.

Vad händer nu med Reepalus utredning?

– Den ska ut på remiss under våren, säger Jakob Forssmed, som hoppas att förslaget aldrig når riksdagen.

Han tror att regeringen lägger en proposition före valet 2018.