Birro: Vi behöver haka av oss egot

När är vi som lyckligast som männi­skor? När vi blir viktiga för andra så erfar vi en susning av den mening som utgör själva grunden för våra liv. Det kräver en del av oss. Men det går. Jag lovar att det går!

Birro: Vem bestämmer gränsen för liv?

Jag tror att de flesta är överens om att liv är heligt. Däremot tycks vi oense om när livet startar och när det är värt att avslutas. Är verkligen din vilja med ditt liv det bästa för dig?

Birro: Hjärtat som karta

I vuxen ålder blev familjen ett ideal mer än en verklighet. Jag behövde idén om familjen mer än jag behövde den som verklig. Visst kunde jag sakna ensamheten men jag är ett starkt vanedjur och när jag väl ställt om till ett visst sätt att leva är det nästan omöjligt att få mig på andra tankar.

Hoff: Hurra för ett vårtecken!

Just som vi vågat oss ut utan tjockvantar hugger kylan till igen som en hånfull ishacka. Och kyrkoåret sedan, med bebådelsedagen i början av mars. Hade Jesus fötts i år så hade Maria helt klart gått över tiden.

Birro: Jag har levt i förnekelse

Vissa dagar blir frizoner, enskilda enklaver av frid och innerlighet. Jag kan dra ner dragkedjan till mig själv och kliva ut. Jag kan stå på en äng jag aldrig sett förut och höra fågelkvittret. Vilken frid det finns i just detta.

Mårtensson: Boklöftet blåste bort

De senaste åren har jag redan på ett tidigt stadium bestämt mig för att minska ner antalet bokreafynd. Jag anländer således till bokhandeln med denna föresats. Ambitionen är glasklar. Men så snart höger fot har följt den vänstra över tröskeln till bokhandeln är den som bortblåst.

Hoff: Ätlighet – en smakfråga

Den säger till en gravid fransyska att hon inte får äta opastöriserad ost på nio månader, får vara beredd på ett gapskratt. En väninna som fött barn i Köpenhamn fick en öl och två alvedon när hon kom in till sjukhuset. Kostråden är olika trots regelharmonisering och inre marknad.